Metod för kombinationstestning av antibiotika får EU-medel
En ny metod som testar hur väl olika antibiotikakombinationer fungerar på resistenta bakterier ska utvärderas vid flera universitet runt om i Europa, bland annat på Karolinska Institutet. Akademisk ledare för den EU-finansierade studien, som ska pågå i minst två år, är Christian Giske, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin.
Antibiotikaresistensen är ett stort problem runt om i världen. I Europa drabbas allt fler patienter av sepsis orsakat av tarmbakterier som är mycket svåra att behandla.
– Även här i Sverige påträffar vi ibland svårbehandlade bakterier. Vi försöker lösa det med kombinationsbehandling, alltså att vi behandlar med olika antibiotika samtidigt. Problemet är att två preparat ibland kan påverka varandra negativt samt ge biverkningar, säger Christian Giske.
Nu ska han samarbeta med forskare från universitet i flera andra EU-länder för att testa en ny och snabb analysmetod som visar vilka antibiotikakombinationer som är effektiva.
Olika typer av bakteriekollektioner
– Det är viktigt att vi faktiskt får veta om två preparat fungerar eller inte. I nuläget måste vi gissa hur de här preparaten fungerar ihop när vi står inför en aktuell infektion. Det finns metoder för att bedöma om flera preparat ihop kan slå ut och döda en viss bakterie, men dagens metoder är tidskrävande och innefattar att man måste ha tillgång till försöksdjur. Den nya metoden går ut på att mäta energiproduktionen hos bakterien för att undersöka om den är levande eller död. Förhoppningen är att vi med den nya metoden snabbare och bättre ska kunna förutsäga om preparaten fungerar, säger han.
Analysmetoden och den tillhörande testapparaten som ska prövas har tagits fram av företaget Symcel, som tillsammans med forskarna fått totalt 3,6 miljoner euro från det EU-finansierade forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020. I studien deltar, förutom Karolinska Institutet, även universitet i Danmark, Italien och Spanien.
– Tillsammans har vi tillgång till olika typer av bakteriekollektioner. Det behövs en bred kollektion för att kunna svara på hur robust analysmetoden är. Labbet i Danmark kommer att jobba med djurstudier på möss som ska fungera som referens, säger han.
Patienter med allvarliga infektioner
Forskarna ska dels testa hur väl olika typer av antibiotika fungerar två och två och dels som kombination av tre antibiotika. De ska också testa singelantibiotika. Efter fyra till åtta timmars analys vet man om den testade antibiotikakombinationen är bra eller inte.
– Vi kommer att välja preparat som vi normalt använder oss av i patientbehandling. Nu ska vi simulera vad som händer hos patienter med allvarliga infektioner som sepsis, även om modellen inte är specifik för just sepsis, säger han.
Om metoden visar sig effektiv kan den komma till nytta för alla de tusentals patienter runt om i Europa som drabbas av resistenta bakterier varje år. Förhoppningen är att analysmetoden, om den är effektiv och robust, ska kunna användas i praktiken ute på större sjukhus runt om i Europa och i andra delar av världen.
Text: Maja Lundbäck