Mekanismer för liv och död nära besläktade
Bertrand Joseph, professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid Institutet för miljömedicin, forskar om signaler på cellnivå som avgör om celler ska dö eller överleva. Forskningen är relevant för många sjukdomar. Vid både neurodegenerativa sjukdomar och cancer fattar celler fel beslut i detta val mellan liv och död.
Våra celler har system för att reparera skadade celler så att de överlever, men också för att låta celler dö. Om dessa mekanismer inte fungerar drabbas vi av sjukdom.
Bertrand Joseph forskar om hur det går till på molekylär nivå när celler fattar sådana beslut om liv eller död.
– Vår forskning rör bland annat mikrogliacellerna i hjärnan, säger Bertrand Joseph. De är mycket flexibla i sin funktion och kan både angripa oönskade celler och underhålla friska celler. Vi försöker förstå vad som avgör det vägvalet. En viktig del är att förstå varför de ibland väljer fel, som när mikroglia aktivt hjälper en cancertumör att växa. Eller tvärtom: när de angriper friska celler och orsakar neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson eller Alzheimers.
Nära släkt
Ju mer som blir känt om dessa system, desto tydligare blir det hur nära släkt mekanismerna för överlevnad respektive celldöd är, menar Bertrand Joseph.
– Tidigare har man ofta tolkat förekomsten av vissa protein som att de har vissa funktioner. Nu ser vi att enzym som är kopplade till celldöd också ingår i signalering för överlevnad. Det är inte proteinet utan sammanhanget som avgör, säger han.
En annan process som är kopplad till både överlevnad och celldöd är autofagi, en viktig nedbrytningsmekanism i cellen. Genom autofagi gör sig cellen av med defekta delar, samtidigt som energi och byggstenar återvinns, men autofagi kan också leda till celldöd. Bertrand Joseph och kolleger har visat att cellkärnan spelar en viktig roll för autofagi, vilket tidigare inte var känt.
Text: Anders Nilsson, först publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2015. Institutionstillhörighet uppdaterad i maj 2021.