Publicerad: 2021-03-23 11:33 | Uppdaterad: 2021-03-29 10:17

Maria Ödling disputerad

Flicka med astmainhalator.
Flicka med astmainhalator. Foto: Getty Images

Vi vill veta mer om Maria och hennes forskning med anledning av att hon nyligen disputerat med sin avhandling

Bridging the gap in asthma management among adolescents and young adults

Maria är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom barn och ungdom.  

Vad har du forskat om?

Det övergripande syftet med min avhandling var att studera astma hos ungdomar och unga vuxna med ett särskilt fokus på kön och svårighetsgrad samt att identifiera viktiga faktorer för förbättrat omhändertagande under överföring från barn- till vuxensjukvård. De fyra delstudierna i avhandlingen baserades på den pågående svenska BAMSE-studien (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi). BAMSE-studien inkluderade 4,089 barn födda mellan 1994 och 1996. Deltagarna har följts sedan spädbarnsåren med regelbundna uppföljningar i form av frågeformulär och kliniska undersökningar och den senaste uppföljningen var när deltagarna nått 22–24 års ålder.

Vad har du kommit fram till?

Den första delstudien visade att bland de med astma under tonåren, så hade hälften en okontrollerad astma, vilket var vanligare bland kvinnorna. En mindre grupp av de med astma hade en svår astma.

Maria Ödling
Maria Ödling

När vi undersökte unga vuxna med svårare astma och deras erfarenheter kring överföringen från barn- till vuxensjukvård genom individuella intervjuer visade det på brister i överföringsprocessen, då de unga vuxna upplevde att de inte visste vart de skulle vända sig och upplevde färre uppföljningar inom vuxensjukvården. Vidare ville de unga vuxna att vårdgivarna skulle involvera dem i egenvården under tonåren samt ansåg att deras astma fick otillräckligt stöd från vårdgivarna.

Vidare undersöktes omhändertagandet av ungdomar och unga vuxna under överföring från barn- till vuxensjukvården genom att använda information från svenska register över astmarelaterade uthämtade mediciner samt sjukvårdskontakter. Resultaten visade att sjukvårdskontakterna var färre än vad som rekommenderas och dessutom minskade efter överföringen till vuxensjukvården. Få ungdomar med astma hade regelbunden astmabehandling under överföringsprocessen.

I den sista delstudien identifierades olika typer av astma från spädbarnsåren upp till ung vuxen ålder och dessa typer karakteriserades utifrån bland annat astmakontroll och svårighetsgrad. Resultaten visade att de som debuterar sent och de som har persisterande astma har liknande nivåer av astmakontroll och svårighetsgrad under tonåren och ung vuxen ålder.

Vad är det som är unikt med din forskning och de resultat du har kommit fram till?

Att kombinera tonåren med en kronisk sjukdom som astma kan vara en utmaning. Det finns få studier som beskriver astma och svårighetsgrad av astma i tonåren – oftast är det beskrivet i ett bredare perspektiv, till exempel under barndomen. Med våra studier kring omhändertagandet av ungdomar och unga vuxna under överföring från barn- till vuxensjukvården täcker vi också ett forskningsgap. Vidare har vi haft möjlighet att studera utvecklingen av astma ur ett longitudinellt perspektiv från spädbarnsåren upp till ung vuxen ålder.

På vilket sätt kan din forskning komma till nytta för sjukvården?

Omhändertagandet av unga med astma sker inte enligt riktlinjerna för astma; därför är det en viktig uppgift för sjukvården att identifiera de ungdomar som behöver fortsatt sjukvård i överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård för att förhindra att astman försämras.

På viket sätt kan din forskning komma till nytta för patienten?

Genom att identifiera och karakterisera olika typer av astma från spädbarnsåren upp till ung vuxen ålder kan omhändertagandet och behandlingen av astma individualiseras och därmed kan vi i sjukvården till exempel stödja patienten till en bättre astmakontroll.

Varför ville du forska?

Jag har inte upplevt att det är en självklar del av professionen eller utvecklingen som specialistsjuksköterska att forska, så för mig var det en dröm som gick i uppfyllelse att få den möjligheten. Jag har alltid velat lära mig nya saker och i professionen är det viktigt att dels utgå från den vetenskapliga kunskapen. Jag har också haft en känsla av att jag har bättre möjligheter att påverka i sjukvården som specialistsjuksköterska om jag har med mig en doktorsexamen.

Vad är det som är så kul med att forska?

Att det är så spännande att fokusera på att generera ny och/eller förbättrad kunskap som förhoppningsvis kan komma till gagn för patientens bästa.

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare?

Jag upplever att det sällan är en vanlig dag – den ena dagen är inte den andra lik. Även om det tar sin goda tid att utföra en studie, så inkluderar det många olika steg: till exempel från att först planera inför studien, samla in data, utföra analyserna, tolka resultaten och så vidare till slutligen ett färdigt manus. Det blir sällan tråkigt och ingenting att göra när man forskar.

Hur är det att vara forskare vid KI SÖS?

Inspirerande. Det bedrivs forskning parallellt med klinisk verksamhet och den typen av forskning är väldigt viktig.

Tack Maria för att du berättade om din forskning och stort grattis!