Publicerad: 2013-12-17 12:55 | Uppdaterad: 2014-01-20 13:55

Många kritiska till VR:s beviljandegrad

Hur låg beviljandegrad är egentligen acceptabel? Det var den centrala frågan när Vetenskapsrådet gästade KI för en öppen hearing den 16 december.'

Under 2013 har beviljandegraden sjunkit drastiskt för Vetenskapsrådets, VR:s, bidrag inom medicin och hälsa. Från 29 till 19 procent för projektbidrag jämfört med föregående år; från 14 till 6 procent för projektbidrag till unga forskare under samma period. Dessa siffror stod i centrum för diskussionen när Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för VR:s ämnesråd för medicin och hälsa, besökte KI för en öppen hearing den 16 december.

Många frågeställare vid hearingen var kritiska till de sjunkande beviljandegraderna. Mats Ulfendahl förklarade att skillnaden mellan 2012 och 2013 beror på flera samverkande faktorer, men att den främsta anledningen faktiskt är ett försök från forskningspolitiken att tillmötesgå forskarna. Politikerna har uppfattat att forskarsamhällets dom om svensk forskningsfinansiering varit ”för små summor och för kortsiktigt”; därför har beloppen höjts och den maximala längden utökats från tre till fem år. Med oförändrad budget innebär det med nödvändighet att färre ansökningar kan godkännas.

Men det finns också andra orsaker till den stora förändringen senaste året. 2012 fanns av budgetskäl vissa extrapengar i systemet. För framtiden hoppas Mats Ulfendahl att VR ska hitta ett sätt att jämna ut sådana effekter och undvika pucklar enskilda år, eftersom mycket turbulens följer i deras spår.

Den låga beviljandegraden för stödet till unga forskare upprörde särskilt många vid hearingen.

– Det är viktigt att hitta en balans mellan beviljandegrad och summa per individ, menade professor Lars-Gunnar Larsson. En beviljandegrad på 6 procent är en förödande signal till de unga. Vem vill försöka inleda en karriär på de villkoren?

Ulfendahl betonade att stödet hela tiden varit tänkt för ett fåtal, motsvarande VR:s tidigare anställningar för unga forskare. Professor Martin Schalling menade att VR i så fall måste höja ribban för vem som får ansöka, så att proportionerna blir mer rimliga. Att 94 procent får avslag är demoraliserande, ansåg han.

Mats Ulfendahl konstaterade att VR:s budget för medicin och hälsa ökat nästan varje år sedan 2005 och mer än fördubblats mellan 2005 och 2013, men att VR:s andel av den totala finansieringen av universitetens forskning ändå inte är mer än cirka 10 procent. Han beklagade också att stödet från VR har fått en annan betydelse för forskarna idag.

– Förr innebar det extrafinansiering, nu är det finansiering för överlevnad.

Andra frågor som diskuterades vid hearingen var bland annat VR:s granskningspanelers kompetens, det rimliga i att VR beviljar 130 miljoner kronor för en enda professorsrekrytering samt huruvida VR i sitt stöd till unga forskare i tillräcklig utsträckning synar vad de sökande faktiskt presterat hittills.

Intresset för hearingen var stort. Delar av publiken fick följa den via tv-skärm, då platserna i Wallenbergsalen, Nobel Forum, tog slut.

Text: Anders Nilsson