Målet: att förhindra schizofreni
Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, driver stora internationella forskningssamarbeten för att förstå genetiken och biologin bakom schizofreni. Numera delar han sin tid mellan University of North Carolina, Chapel Hill, USA, och Karolinska Institutet.
– Målet med min forskning är att vi i framtiden ska kunna förhindra schizofreni. Om det inte går ska vi hitta mycket bättre behandlingar mot sjukdomen än de som finns idag, säger Patrick Sullivan.
För att nå dit har Sullivan varit med och grundat stora konsortier, med forskargrupper från hela världen. Ett av dem, Psychiatric Genomics Consortium, PGC, omfattar nio psykiatriska diagnoser och mer än 800 forskare i 36 länder.
– Jag trivs med att arbeta i stora grupper, och det är mycket effektivare att samarbeta än att varje grupp jobbar för sig, säger han. Framstegen i PGC har varit enorma.
Nu planerar Patrick Sullivan ett nytt samarbete med europeiska forskargrupper, som ska odla celler med riskgener för schizofreni.
– Ett av de stora problemen i psykiatrisk forskning har varit att man inte kunnat titta på levande vävnad. Men det senaste decenniet har vi fått helt nya verktyg. Idag kan vi skapa levande neuroner – hjärnceller – ur hudceller, säger Sullivan.
Förstå de biologiska mekanismerna
Syftet med de olika forskningsspåren är att förstå de biologiska mekanismerna bakom schizofreni. Idag är de i stort sett okända.
– Först när vi förstår biologin kan vi förvänta oss att utvecklingen av läkemedel kan ta fart. Beroende på hur biologin ser ut kan det också bli möjligt att förebygga sjukdomen.
Patrick Sullivan, som också är professor vid University of North Carolina, har återkommande gästforskat vid KI sedan 2001.
– Den höga kvaliteten på de svenska vårdregistren gör Sverige till den bästa platsen i världen för den här forskningen, säger han.
Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften From Cell to Society 2015