Majoriteten av nybörjarstudenterna har KI som förstahandsval

En majoritet av nybörjarstudenterna på Karolinska Institutet har KI som förstahandsval. Det visar en undersökning som har besvarats hösten 2017. Och intresset för att studera på KI:s utbildningar är överlag högt jämfört med snittet för universitet och högskolor.
– Det är väldigt glädjande att se att förtroendet för KI:s utbildningar är fortsatt stort, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning.

Vilka är studenterna, varför väljer de att studera just på KI och vad har de för framtidsplaner? Det är frågor som besvaras genom studentundersökningen som görs vartannat år på Karolinska Institutet, KI.

Årets undersökning visar att 78 procent av studenterna sökte KI i första hand. De senaste tre åren har andelen som gör det ökat med en procent om året. Som skäl till att välja KI angav 70 procent att KI har bäst utbildning och 58 procent att KI har ett gott internationellt rykte.

– Förtroendet för KI:s utbildningar har snarare ökat än minskat, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning på KI.

Eftersom undersökningen har gjorts sedan 1999 går det att se utveckling över tid, vilket är viktigt enligt Annika Östman Wernerson.

– Undersökningen är en del av ett sammanhållet kvalitetssystem. Tanken är också att resultatet ska sättas i relation till andra utvärderingar, till exempel den som görs när studenterna slutar på KI, säger hon.

Anpassar information till studenternas behov

Resultatet av undersökningen ska hjälpa KI att anpassa sin information till studenternas behov.

– Vi vill se varifrån våra studenter kommer. Har de studerat innan, vilken sociodemografisk bakgrund har de, är deras föräldrar födda utomlands? Det är intressant att se hur de har hittat till oss, vilka som är deras främsta informationskällor, säger Johanna Bäckström, enhetschef för student- och karriärservice, avdelningen för utbildnings- och forskarutbildningsstöd..

Enkäten visar att merparten av studenterna är kvinnor, 71 procent. Medelåldern är 24,3 år men det finns stora variationer mellan programmen. Psykoterapeuterna har högst medelålder, 40,5 år, medan kandidatprogrammet i biomedicin har yngst studenter, 20,7 år. En knapp tredjedel, 29 procent, är födda utomlands. Det är den högsta andelen sedan undersökningen började göras.

– Det är värdefullt att fler utlandsfödda söker programmen. Studenter med olika bakgrund speglar samhället i stort och kan bidra till vårt arbete med mångfald och internationalisering av utbildning, säger Annika Östman Wernerson.

Information från vänner och familj viktig

Många studenter kommer från akademikerhem, 66 procent har en förälder med akademisk examen, 36 procent kommer från hem där båda föräldrarna är akademiker. Webbplatsen var den viktigaste informationskanalen för att få information om KI:s utbildningar, men undersökningen visar också att vänner och familj är mycket viktiga.

– Det är intressant att information från vänner och familj är så viktig. Det kan ha ett samband med att många av studenterna kommer från akademikerhem. Vi får fundera över vilka informationskanaler vi kan utveckla för att bredda rekryteringen, säger Annika Östman Wernerson.

Sedan början av 2000-talet har det blivit mindre vanligt att studenterna sommarjobbat eller yrkesarbetat innan studierna. En knapp tredjedel av årets studenter har gjort det. Detta kan ställa särskilda krav på utbildningen och enligt Annika Östman Wernerson vore det bra om fler fick prova att arbeta inom det område de utbildar sig för.

– Generellt på alla lärosäten har vi fler avhopp. De skulle bland annat kunna bero på att studenterna från början inte riktigt vet vad utbildningen och arbetet innebär, säger hon.

Intresset för forskning har minskat

När det gäller framtiden var 45 procent av studenterna intresserade av att studera utomlands och 18 procent funderade allvarligt på att arbeta utomlands. Det var 23 procent som planerade en karriär inom forskning. Intresset för forskning har minskat under de år som undersökningen har gjorts.

Informationen från KI, utbildningen och studentkåren fick överlag bra betyg. Men många påpekade i sina kommentarer att det var svårt att hitta på KI:s webbplats och lärplattformen Pingpong.

– Vi kommer att byta ut lärplattformen. En ny plattform var upphandlad redan före undersökningen. Vi arbetar också med att förbättra hemsidorna som riktas till studenterna, säger Annika Östman Wernerson.

Undersökningen ovärderlig resurs enligt kåren

För kårens del är studentundersökningen värdefull.

– Vi får veta vilka som valt att studera vid KI och varför de har gjort det. Det gör det lättare att sälja in KI som universitet och varumärke. Undersökningen är även en ovärderlig resurs för att utvärdera mottagningen av nya studenter, säger Pontus Dannberg, vice ordförande, Medicinska Föreningen, MF.

MF är med och ordnar introduktionsinternatet, populärt kallat kollot, som i år fått mycket gott betyg av studenterna. Så många som 89 procent tyckte att det var bra till mycket bra. Kollot var mer uppskattat än till exempel KI:s allmänna välkomstdag som också fick gott betyg.

Men det går att se skillnader mellan de olika programmen, påpekar Pontus Dannberg. Det var till exempel färre logopeder som deltog i kollot och de som var med gav lägre betyg än andra.

– Det är sådant som är bra att veta när vi ska förbättra mottagningen. Nästa gång kan vi se vad vi kan göra för att få fler från logopedprogrammet att delta, säger han.

Något som KI behöver arbeta med framöver, anser Pontus Dannberg, är den sneda könsfördelningen som syns i resultatet. Läkarlinjen har en jämn könsfördelning, men på övriga program är majoriteten kvinnor.

– De som studerar till barnmorska, logoped och sjuksköterska är nästan uteslutande kvinnor. Det kan ha sin grund i en gammal världsbild och värdering om vem som jobbar med vad. Det är tråkigt att se att KI inte lyckats motverka snedfördelningen på dessa program.

Text: Ann Patmalnieks