Lars Jakobsson, ny docent på Institutionen för biokemi och biofysik

Lars Jakobsson, som forskar kring blod- och lymfkärl, har utsetts som docent vid avdelningen för vaskulärbiologi.

Grattis Lars! Vad innebär utnämningen till docent för dig?

Eftersom det är min forskningsverksamhet och mitt engagemang i undervisningen som ligger till grund för docenturen så ser jag det som ett erkännande i min yrkesroll och kanske därmed får en liten fjäder i hatten.

Innebär det några förändringar arbetsmässigt?

Ytterst få faktiskt. En direkt skillnad är att jag kan sitta i kommittéer för disputationsexamination vid KI utan att särskilt behöva motivera docentkompetens.

Vad handlar din forskning om?

Vi vill förstå processer kring blodkärlens och lymfkärlens nybildning och funktion, från molekylära interaktioner, via cellbeteende, till organstruktur. Målet är att använda denna kunskap för att skapa nya sätt att styra kärlens egenskaper i behandling av en mängd kärlrelaterade sjukdomar.

Vi har de senaste åren fokuserat på en ärftlig sjukdom kallad HHT eller Osler-Weber-Rendu som ger upphov till kärlmissbildning och frekventa blödningar. Eftersom sjukdomen i princip orsakas av mutationer i endera av två gener har vi kunnat lära oss mycket från genetiska musmodeller.

Varför forskar du just kring kärl?

För det första är kärlträdet helt enkelt otroligt fascinerande - ett ”rörpostsystem” som sammankopplar alla delar av vår kropp, och genom vars väggar allt som ska till och från kroppens celler måste passera, på ett kontrollerat sätt.

Eftersom kärlen finns överallt är de också intimt involverade i de flesta sjukdomar, såsom cancer, diabetes, stroke, kärlkramp, inflammationer, sårläkning, neurodegenerativa sjukdomar och HHT. Detta gör att våra forskningsresultat kan bidra till förbättrad behandling av mycket stora patientgrupper.