Lågutbildade får mindre hjärtintensivvård
Lågutbildade har sämre tillgång till intensivvård vid en hjärtinfarkt än högutbildade. Däremot påverkar inte födelselandet vårdbeslutet – svenskfödda och utlandsfödda får hjärtintensivvård i lika stor utsträckning i Sverige. Det visar en ny studie gjord av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Stockholms läns sjukvårdsområde och Swedeheartregistret.
Vid en hjärtinfarkt täpper en blodpropp till något av de blodkärl som förser hjärtmuskeln med blod och syre. För att minska skadorna är det viktigt att snabbt ställa en korrekt diagnos och påbörja behandling så tidigt som möjligt. Man vet sedan tidigare att vård på en intensivvårdsavdelning är förknippad med en bättre prognos jämfört med vård på en vanlig vårdavdelning. Tidigare studier har visat att dödlighet efter hjärtinfarkt skiljde mellan olika patientgrupper.
I den aktuella studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, ville man undersöka om dessa skillnader beror på ojämlikhet i vården av hjärtinfarktspatienter i Sverige. Forskarna använde databasen Migration och Hälsa, som är uppbyggd av ett tiotal nationella register, för att jämföra närmare 200000 patienter som vårdats på sjukhus i Sverige efter att ha fått sin första hjärtinfarkt mellan åren 2001-2009. Syftet var att undersöka hur bland annat födelseland, kön och utbildningsnivå förhöll sig till den vård patienten fått.
– Högutbildade patienter vårdades på hjärtintensiven i större utsträckning än de med låg utbildningsgrad. Skillnaden var ungefär 10 procent och sågs hos båda könen, oavsett födelseland. Vi såg också att kvinnor hade 20 procent lägre sannolikhet att få intensivvård än män, säger Tahereh Moradi, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
Forskarna tror att faktorer som hur patienterna kommunicerar med vårdpersonalen, hur medvetna de är om hälsa och att de ställer högre krav på sjukvården kan förklara varför högutbildade får bättre vård. När det gäller könsskillnaderna kan en förklarande faktor vara att kvinnor ofta har andra och mer diffusa symptom än män vid hjärtinfarkt.
Studien gav också ett positivt besked; tillgången till hjärtintensivvård skiljde sig inte mellan svenskfödda och utlandsfödda patienter.
– Detta är glädjande och skiljer sig från många andra länder med hög andel utlandsfödda. Totalt sett visar dock resultaten från studien att vi ännu inte uppnått en helt jämlik hjärtsjukvård i Sverige, och att vi måste fortsätta arbetet för att nå det målet, säger Tahereh Moradi.
Studien finansierades av forskningsanslag från Svenska Rådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS 2008-1128) och Karolinska Institutets forskarutbildningsfonder.
Publikation
Likelihood of treatment in a coronary care unit for a first-time myocardial infarction in relation to sex, country of birth and socioeconomic position in Sweden.
PLoS ONE 2013 ;8(4):e62316