Kurder mår sämre än svenskar

[PRESSMEDDELANDE 2008-12-01] Kurder som bor i Sverige men är födda utomlands upplever både sin psykiska och fysiska hälsa sämre än personer som är födda och uppvuxna i Sverige, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet (KI). Resultaten kan enligt forskaren Marina Taloyan bero på att många känner sig ofria, inte har kontroll över sitt eget liv och är oroade över den politiska situationen i hemlandet. Det är därför viktigt att vården ger dessa människor hjälp och stöd.

Dålig upplevd psykisk hälsa, värk, magbesvär, oro och ångest - så ser situationen ut för många utrikes födda kurder i Sverige. Det visar doktorsavhandlingen Health, migration and quality of life among kurdish immigrants in Sweden från Karolinska Institutet. Det finns uppskattningsvis 50 000-60 000 kurder i Sverige idag och de flesta har kommit hit av politiska skäl.

Forskaren bakom avhandlingen Marina Taloyan, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) i Stockholm, är inte förvånad över resultatet.

Marina TaloyanFoto: CeFAM

- Ohälsotalet är stort bland alla invandrade och för många kurder är situationen extra sårbar. Kurderna är den största folkgruppen i världen som inte har någon egen stat och många har varit med om fruktansvärda saker. Nya livsvillkor i Sverige och en känsla av maktlöshet gör dessutom att många känner sig utanför det nya samhället, säger hon.

Marina Taloyan har undersökt sambanden mellan etnicitet, migration och självrapporterad hälsa bland utrikes födda kurder i Sverige jämfört med svenskar. Ett representativt urval gjordes av 214 kurdiska och 2819 svenska män och kvinnor i åldrarna 27-60 år. För att få reda på mer om kurdernas hela "livsresa" intervjuades ett antal kurdiska män mer ingående. Av avhandlingen framgår att dubbelt så många kurder jämfört med den svenskfödda gruppen uppger sitt allmänna hälsoläge som dåligt och att man inte mår psykiskt bra. De lider även oftare än svenskarna av ångest, magbesvär samt värk i rygg och leder. Genomgående är läget värst bland de kurdiska kvinnorna.

Forskarna kan inte förklara skillnaderna i hälsa med ett fåtal enkla faktorer. Men mycket tyder på att både situationen före och efter migrationen påverkar hälsan. Många av dem som upplever att de mår dåligt uppger att de känner sig ofria, diskriminerade samt att de inte kan kontrollera sitt eget liv. Att man varit utsatt för våld i hemlandet, oro över den politiska situationen i hemlandet och barnens framtid verkar också spela en viktig roll.

Samtidigt visar resultat från intervjuerna att ju större känsla av frihet och samhörighet man upplever i det nya landet, desto mindre är risken att må dåligt. För några går det förhållandevis lätt att skapa sig ett bra nytt liv. För andra är det tungt med en nystart och för en del går det inte att börja om. Där har framförallt primärvården och psykiatrin en nyckelroll att ge hjälp och stöd.

- Det är viktigt att vårdpersonalen är medvetna om dessa faktorer när de möter patienter som kommer från länder med politiska oroligheter och förföljelser, säger Marina Taloyan.

Hon pekar även på att det behövs mer kunskap om kurdernas hälsa kopplat till tiden före och efter migrationen för att bättre kunna hjälpa dem och andra grupper i liknande situation innan de hamnar i en djup eller akut kris.

- Det här är den första svenska studien om hälsan bland kurder från Turkiet. Det vore intressant att exempelvis få mer fakta om varför de kurdiska kvinnorna mår dåligt exempelvis genom att intervjua dem om deras livserfarenheter och situation före och efter migrationen.

Avhandling:

För mer information, kontakta: