Publicerad: 2022-02-03 16:20 | Uppdaterad: 2022-02-04 08:19

Kunskapssammanställning om distansarbete från hemmet

Arbete vid laptop i hemmiljö

En ny kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap visar hur villkoren för distansarbete från hemmet sett ut under den pågående pandemin.

Kunskapssammanställningen består av två delar: en del om frivilligt distansarbete före pandemin och en del om rekommenderat distansarbete från hemmet under pågående pandemi. Sammanställningen visar för- och nackdelar med distansarbete i hemmet under olika förutsättningar, men ger också en grund för slutsatser om vad som behöver förändras för att distansarbete i hemmet ska fungera bättre i framtiden.

Några slutsatser

De svenska studierna av distansarbete under pandemin visar på positiva resultat avseende:

  • arbete och hälsa
  • balans mellan arbete och privatliv
  • produktivitet och effektivitet

Erfarenhet och utrustning är nödvändigt för att kunna arbeta självständigt från hemmet. I självständigheten ryms bland annat förutsättningar som erfarenhet, omdömesförmåga, förmåga att agera på egen hand samt stöd och hjälp vid behov samt regelbundna kontakter med kollegor och chefer.

Den internationella forskningen om distansarbete före pandemin visar positiva resultat. Förtroendet att få arbeta självständigt och friheten att kunna arbeta i sin egen takt och välja när och hur arbetet ska utföras var uppskattat hos arbetstagarna. Nackdelarna med distansarbetet var en känsla av att vara isolerad och avsaknad av social gemenskap.

För en jämförelse av samma områden under pågående pandemi – arbete och hälsa, balans mellan arbete och privatliv och produktivitet – saknades  vetenskapligt publicerade originalartiklar, som avsåg svenska förhållanden.

Det behövs mer forskning om hybridarbete

Utifrån antagandet att framtida distansarbete utan pandemirestriktioner kommer att vara en blandning av arbete i hemmet och på primärarbetsplatsen – så kallat hybridarbete – finns praktiska kunskaps- och forskningsbehov kring bland annat följande frågor:

  • Vilka typer av arbetsuppgifter är lämpliga respektive mindre lämpliga att utföra under distansarbete i hemmet?
  • Vilka hinder eller fördelar finns vid arbete i hemmet respektive på primärarbetsplatsen?

Läs hela kunskapssammanställningen via länkarna uppe till höger på sidan.

Sammanställningen bygger på omfattande internationell forskningslitteratur och ett begränsat antal icke publicerade studier om svenska förhållanden inom tre olika områden, arbetsmiljö och hälsa, balans mellan arbetsliv och privatliv samt produktivitet.

Författarna till kunskapssammanställningen är Gunnar Aronsson, professor emeritus i arbetsorganisation och hälsa, Stockholms universitet och Ulf Lundberg, professor emeritus biologisk psykologi, Stockholms universitet.