KI vinnare i hård konkurrens

Sju ansökningar - sex beviljade. KI blev en av de största vinnarna när rekommendationerna för de strategiska forskningsmedlen presenterades.
- Det är fantastiskt för konkurrensen var stenhård, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

I forskningspropositionen 2008 presenterades strategiska satsningar inom fem huvudområden: medicin, humaniora och samhällsvetenskap, klimat och miljö, säkerhet samt teknik. Varje huvudområde var indelat i forskningsområden, totalt 20 stycken varav sju inom medicin. Karolinska Institutet stod som huvudsökande för sex ansökningar inom medicin och en inom säkerhet. KI deltog även, tillsammans med KTH och Stockholms universitet, i en ansökan om Science for Life Laboratory som skickades från KTH, samt var medsökande i ytterligare tre ansökningar. Resultatet blev åtta beviljade ansökningar, sex som huvudsökande och två som medsökande.

- I vanliga fall när vi söker medel från Vetenskapsrådet har vi en fördel av att vara så stora, eftersom vi kan skicka in nästan dubbelt så många ansökningar. Men nu fick varje lärosäte bara skicka in en ansökan per område, och ur den aspekten var det inte självklart att det skulle bli så positivt utfall för KI som det blev, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Om regeringen kommer att följa forskningsfinansiärernas rekommendationer innebär det en förstärkning på drygt 160 miljoner kronor per år för KIs del. Sammanlagt rör det sig om cirka 630 miljoner under åren 2010-2014.

- KI kunde inte söka alla forskningsområden, eftersom vi bara har en fakultet. Det är en bedrift att vi fick nästan lika mycket pengar som Lunds universitet och mer än Uppsala universitet, som kunde söka pengar inom alla områden, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Även dekanus för forskning vid KI, Karl Tryggvason, är mycket nöjd med resultatet.

- Vi är otroligt stolta och glada. Stockholmsområdet har tillsammans fått 53 procent av satsningarna på medicin, KI fick 37 procent. Det är ett strålande resultat med tanke på att vi har sex universitet i landet med en medicinsk fakultet, säger han.

Eftersom varje lärosäte bara fick skicka in en ansökan per område valde KIs ledning att välja ut en eller flera ledande forskare som huvudskribenter, som sedan anlitade några andra forskare för att ge en heltäckande bild av forskningsområdet. Dessutom hade varje område en handläggare och innovationssystemen och informationsavdelningen kopplades in.

- Alla hjälpte till att skriva sina små pusselbitar. Det visade sig vara rätt strategi att lägga så mycket arbete på de här ansökningarna, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Hon gläder sig även åt att KI hade det högsta medelbetyget på ansökningarna inom det medicinska huvudområdet.

Nästa steg är att dra upp riktlinjer för hur pengarna ska användas inom varje område.

- Vi har i princip en ganska klar bild av hur vi ska använda pengarna. Oberoende av de strategiska satsningarna hade forskningsstrategiska kommittén och styrelsen för forskning bestämt sig för att satsa på medicinska temaområden, som passade väl in i de strategiska satsningarna i forskningspropositionen. Nu har vi en möjlighet att göra ännu starkare satsningar än vi planerat, säger Karl Tryggvason.

- Målet är att vi ska kunna bedriva forskning på allra högsta nivå, nationellt och internationell.

Det slutliga beslutet om fördelning av pengarna fattas av regeringen i höstbudgeten.

Text: AMINA MANZOOR