KI välkomnar regeringsförslag om förändrad läkarutbildning

Regeringen vill se ett års bastjänstgöring för läkarstudenter och att utbildningen förlängs till sex år. Legitimation ska ges direkt efter examen och dagens AT tas bort.
– Det här blir ett bra tillfälle att se över och utveckla läkarprogrammet på KI och att även anpassa utbildningen till framtidens hälso- och sjukvård, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid KI.

En helt ny och förlängd läkarutbildning där man får legitimation direkt efter examen och i stället för AT får göra bastjänstgöring under själva utbildningen. Det kan bli verklighet för de studenter som påbörjar läkarutbildningen från omkring år 2020. Förslaget om bastjänstgöring, som är tänkt som en fristående första del av ST, gick på remiss från socialdepartementet den 22 november och presenterades mer i detalj under konferensen InFuturum på KI.

Fokus för bastjänstgöringen ska ligga på primärvård och akutsjukvård. Exakt hur lång tid det tar att göra bastjänstgöringen är oreglerat, som norm tros det ta ett år. Den som har erfarenheter ska kunna tillgodogöra sig dessa och kunskaper inom psykiatri ska enligt förslaget ”särskilt beaktas”.

Förmågan att kunna samarbeta blir viktig, men också att ständigt vara inriktad på att förbättra. Dessutom ska studenterna träna sig i att fatta beslut, och medicinsk vetenskap och professionsträning ska integreras under hela utbildningen. En annan förändring är att det blir fler kliniska bedömningar och färre skrivningar.

– Jag ser många delar som är positiva i förslaget, som att man på ett tydligt sätt fokuserar på att en blivande läkare måste ha olika kompetenser samt betydelsen av samverkan med samhälle, andra professioner och patient. Att använda studentaktiverande pedagogik och se över sättet att examinera är andra viktiga delar, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid KI.

Bastjänstgöringen införs förutsatt att den nya sexåriga och förändrade läkarutbildningen blir verklighet. Läkarutbildningen har tidigare haft fokus på de akuta sjukdomsprocesserna, men nu kommer kroniska sjukdomsprocesser att få större tyngd.

Läkarstudenterna flyttar med patienterna

Vid Karolinska Universitetssjukhuset öppnar nästa år den nya högspecialiserade intensivakuten, där enbart de svårast sjuka patienterna behandlas. Men då patienter med lättare diagnoser försvinner till andra sjukhus är det många diagnoser som inte representeras vid Karolinska Universitetssjukhuset. Även antalet patienter vid den högspecialiserade intensivakuten väntas bli få. För att läkarstudenterna ska få sin träning måste utbildningen nu organiseras på nya sätt.

– Det här blir ett bra tillfälle att se över och utveckla läkarprogrammet på KI och att även anpassa utbildningen till framtidens hälso- och sjukvård. Våra studenter måste finnas där patienterna är. Primärvården är därför en viktig arena och vi hoppas även att akademiska specialistcentra i Stockholm får en viktig roll för utbildningarna på KI, säger Annika Östman Wernerson.

I regeringens höstbudget framgår också att läkarutbildningen ska byggas ut. Nio miljoner kronor satsas under 2018, vilket motsvarar 40 utbildningsplatser fördelat på alla lärosäten som bedriver läkarutbildning. Det är oklart hur många platser KI får, men när styrelsen för utbildning vid KI sammanträdde i slutet av oktober lades en plan fram om att utöka antalet platser till fyra.

Text: Maja Lundbäck