KI utreder hur färre patienter på Karolinska Universitetssjukhuset påverkar utbildning och forskning
Karolinska Institutets utbildningar och translationella forskning påverkas när färre patienter än väntat kommer att vårdas på nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. KI:s ledning har därför begärt en intern genomlysning av konsekvenserna.
– När man startar en intensivakut på nya Karolinska Universitetssjukhuset 2018 för enbart särskilda patientgrupper, innebär det en neddragning. I princip har KI inte problem med vårdval och utflyttning, men det kommer att drabba bland annat läkar- och sjuksköterskeutbildningen och kan göra det omöjligt eller försvåra för oss att uppfylla lärandemålen, säger Anders Ekbom, vikarierande prorektor på KI.
I mars kom det tjänsteutlåtande som ligger till grund för landstingsfullmäktiges beslut om hur sjukvårdens verksamhet ska förändras i Stockholm. Den nya intensivakuten kommer att vara högspecialiserad och ta emot betydligt färre patienter än väntat och bara de svårast sjuka. De flesta patienter kommer istället att tas om hand hos primärvården med husläkare, närakuter och vid de andra akutsjukhusen. Det innebär att diagnoserna blir för få på det nya sjukhuset för att exempelvis blivande läkare ska kunna tränas i sitt yrke. Akutverksamheten anses extremt viktig i utbildningen.
– Vi har förklarat i våra samtal med SLL att samverkan med KI inte har skett i tillräckligt hög grad i den här planeringsprocessen. Detta kommer även att framgå i det ännu inte justerade protokollet från ett KI-SLL-ledningsgruppsmöte, då förslaget presenterades, säger Anders Ekbom.
KI har nu initierat en intern genomlysning av konsekvenserna av beslutet för utbildning och forskning.
– I genomlysningen ska även alternativa lösningar identifieras, inom ramen för det nya vårdlandskapet, vilket bör leda till en modifiering av SLL:s förslag till verksamhetsinnehåll, säger Anders Ekbom.
Han oroas över att den translationella forskningen påverkas när patientunderlaget minskar. Just nu satsas mycket pengar på att bygga forskningsinfrastruktur genom forskningshuset Bioclinicum vid nya Karolinska Universitetssjukhuset och Biomedicum vid KI.
– Vi anser att utbildning och forskning nu måste flyttas med till där patienterna kommer att finnas i primärvård, specialistmottagningar och sjukhus utanför nya Karolinska Universitetssjukhuset. Både de offentliga och privata aktörerna måste få ett forsknings- och utbildningsuppdrag. Men det nya vårdlandskapet måste också vara tillräckligt rustat för att kunna ta detta uppdrag, vilket det i nuläget råder tveksamheter om.
Den 31 maj ska genomlysningen vara klar.
Text: Helena Mayer