Publicerad: 2017-03-27 14:30 | Uppdaterad: 2017-04-18 11:21

KI tog emot namninsamling mot forskning med makaker

I torsdags överlämnade Djurrättsalliansen och Animal Justice Project en namninsamling till Karolinska Institutets (KI) vikarierande prorektor i syfte att stoppa försöken med rhesusmakaker vid Astrid Fagreus Laboratorium. Trots att ingen konsensus nåddes i frågan så var båda parter positiva till en fortsatt konstruktiv diskussion.

Djurrättsalliansen och den internationella djurrättsorganisationen Animal Justice Project har tillsammans samlat in över 50 000 namnunderskrifter för att stoppa försöken med rhesusmakaker på KI. I torsdags lämnades underskrifterna över till KI.

– Det är viktigt att ha en dialog, det här är ett tillfälle att utbyta idéer och åsikter, säger Anders Ekbom, vikarierande prorektor på KI.

Det aktuella forskningsprojektet handlar om att utveckla ett vaccin mot malaria, där försöken på rhesusmakaker utgör steget före kliniska tester på människa. Djurskyddsorganisationernas ställningstagande bottnar i en argumentation om att försök med apor, utöver att orsaka lidande för djuren, inte ger de resultat som forskningen söker.

– Det är stora skillnader mellan människor och apor vilket gör att försöken inte är tillämpbara. Vi vill öppna upp diskussionen för icke-djurbaserade försöksmodeller, säger Daniel Rolke, ordförande för Djurrättsalliansen.

Enligt KI är inte försöken med makaker resultatlösa, exempelvis så har HIV-bromsmediciner forskats fram på makaker, vilket gör att HIV-infekterade personer kan leva ett normalt liv i dag.

Även argumentet att aporna skulle lida tar KI avstånd från, eftersom ingen av aporna blivit infekterad med malariaparasiter, forskarna har istället med en laboratorieanalys av blodet kunnat mäta immunförsvarets förmåga att blockera parasitens reproduktion.

– Djuren behandlas väl. Jag är stolt över vårt fokus på djurskydd på KI, säger Anders Gustafsson, dekan för forskning.

Från KI betonas att forskning med makaker generellt genomförs i mycket begränsad omfattning och att beslutet i malaria-projektet har föregåtts av ingående diskussioner där både ideologiska och vetenskapliga ståndpunkter har beaktats.

År 2015 dog 429 000 människor i malaria enligt WHO, cirka 30 procent av dem var barn under 5 år.

– Varje dag som vi inte kommer fram med en lösning så dör barn i de mest drabbade områdena, säger Anders Ekbom.

Trots att ingen konsensus nåddes i frågan så var båda parter positiva till den öppna dialog som påbörjats genom mötet. Anders Gustafsson bjöd in Daniel Rolke att besöka Astrid Fagreus Laboratorium, där rhesusmakakerna finns. Daniel Rolke erbjöd sig också att hitta lösningar för att ta hand om aporna efter att försöken har slutförts, vilket mottogs positivt av KI:s representanter.

Vid mötet medverkade även Brun Ulfhake, verksamhetschef för komparativ medicin vid KI, Claire Palmer från Animal Justice Project och Andre Menache från organisationen Antidote Europe.

Text: Karin Montgomery

Fakta: Malariaforskning med makaker

  • Apor används i djurförsök endast när andra djurarter inte kan användas och främst i studier om hjärnan, hiv/aids och malaria. De är nödvändiga för detta arbete genom sitt nära släktskap med människan.
  • Det malariavaccin som nu testas är resultatet av årtionden av världsomspännande forskning. Vaccinet har förfinats i flera led och genomgått omfattande laboratorietester och därefter testats på möss. Det har nu nått det sista stadiet innan det ska börja testas på människa. För att få tillräckliga data om säkerhet och immunitet, innan man kan göra kliniska tester på människa, är det en förutsättning att malariavaccinet först testas på apor.
  • Makaker måste användas i djurförsöken för att man i detalj ska kunna studera hur ett immunsystem så likt människans som möjligt kommer att reagera på vaccinet.