Publicerad: 2021-02-16 09:51 | Uppdaterad: 2021-02-16 09:51

KI lyfter frågan om historiska händelser i ljuset av dagens värderingar

Äldre skrifter om kolera.
I ett etikseminarium på KI i februari lyftes Karolinska Institutets arv. Foto: Eva Åhrén

Karolinska Institutet bär på en lång historia, med händelser som vi med dagens värderingar kan vilja ta avstånd ifrån. Hur bör vi i dag förhålla oss till vårt förflutna? Det diskuterades under ett seminarium anordnat av KI, med talare som Olof Ljungström och Eva Åhrén samt de externa talarna Göran Collste från Linköpings universitet och Malin Arvidsson från Lunds universitet. 

De flesta institutioner som varit verksamma under lång tid har detaljer eller skeenden i historien som i nutidens ljus ter sig tveksamma eller direkt förkastliga. Karolinska Institutet, med sin drygt 200 år långa existens, är naturligtvis inget undantag. En del av den forskning och utbildning som skett vid universitetet under årens lopp, skulle vi i dag inte ens vara i närheten av att acceptera utifrån etiska, moraliska eller rättviseskäl.

Hur ska Karolinska Institutet förhålla sig till sin egen historia, till exempel genom hanteringen av minnesmärken och genom namngivning av salar, vägar, laboratorier och restauranger? De frågorna, tillsammans med många andra, diskuterades i ett seminarium som lyfte Karolinska Institutets historiska arv, men som också berörde de bredare frågorna om historisk rättvisa och om hur man praktiskt bör hantera mer och mindre hyllade aspekter av sin egen verksamhets historia.

Talare på seminariet var rektor Ole Petter Ottersen, Olof Ljungström och Eva Åhrén vid institutionen för medicinens historia och kulturarv, samt de externa talarna Göran Collste, professor emeritus från Linköpings universitet och Malin Arvidsson, lektor på Lunds universitet. 

Seminariet anordnades av etikrådet och spelades in.