KI-laboratorier fick oväntat besök

Lagar och regler som gäller arbetsmiljö och kemikalier efterlevs överlag, visar en stor granskning av laborativa miljöer som Karolinska Institutet har låtit göra. Men det finns brister. Alla forskargruppledare tar inte sitt ansvar för arbetsmiljön.

Forskargrupper inom fjorton olika institutioner på Karolinska Institutet samt SciLifeLab fick alla oanmälda besök av inspektörer från ett externt konsultbolag. Resultaten från inspektionerna har nu sammanställts i rapporten ”Inspektioner av Karolinska Institutets laborativa miljöer”. Främst valdes verksamheter där KI delar arbetsplats med andra organisationer samt där forskargrupper delar lokaler.

Rapporten är en del av arbetet med att följa upp den externa utredningen av Macchiarini-ärendet samt den interna revisionen av CLINTEC, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, med syfte att undersöka hur lagstiftning inom kemikalie-, arbetsmiljö- och miljöområdet efterlevs inom KI:s kärnverksamhet.

De som var på plats vid inspektionerna intervjuades under tre till fyra timmar. Lokalerna inspekterades, och det gjordes kontroll av bland annat förvaring av kemikalier och brandfarlig vara, skyltning och säkerhetssystem. Lokala kemikalieregister, nödlägesrutiner och dokumenterade riskbedömningar undersöktes. Inspektionerna gjordes under november 2016 till februari 2017 av konsultbolaget Goodpoint.

Brister i ansvar och kunskaper

Efterlevnaden av lagar och regler är enligt rapporten relativt god inom Karolinska Institutet. Men det finns också brister. På flera håll saknas kunskaper för att använda kemikaliedatabasen KLARA för att söka ut CMR-klassade produkter (cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska). Blanketten som ska användas för dessa produkter används inte heller som den ska.

Förståelsen av vad delegerad arbetsmiljöuppgift innebär i praktiken är ojämn. Många forskningsgruppledare förlitar sig på att deras lab manager eller annan nyckelperson ska ta ansvaret som egentligen är deras eget.

Det har visat sig att det inte alltid är så att de som har skrivit under en delegering av arbetsmiljöuppgifter förstått sitt ansvar, säger ett av huvudskyddsombuden vid KI, Anna-Lee Cöster Jansén.

– Prefekten ska inte bara dela ut ett papper för underskrift, utan måste förvissa sig om att mottagaren av delegationen, till exempel en forskargruppledare, förstår vad ansvaret innebär. Om en forskargruppledare tycker sig sakna de kunskaper eller resurser som behövs går det till och med att returnera delegationen, säger Anna-Lee Cöster Jansén.

Alla deltog inte i återkopplingssamtal

De oanmälda inspektionerna följdes upp av återkopplingssamtal som var obligatoriska för forskargruppledarna. För 5 av de 35 inspekterade verksamheterna deltog någon annan i stället för forskargruppledaren, för 5 av verksamheterna kom ingen representant alls till samtalet, något som enligt rapporten synliggör låg prioritering av arbetsmiljö och labbsäkerhet i dessa verksamheter.

Per Bengtsson, universitetsdirektör, har funderat över varför det inte var full närvaro.

– I vissa fall finns säkert laga förfall och kanske kan man tycka att de oanmälda inspektionerna inkräktar på integriteten. Men det är viktigt att inte se detta som något hotfullt. Det är en systemkontroll som alla parter tjänar på, säger han.

Det är bra att få veta var det brister, menar Per Bengtsson.

– Även om det fungerar bra i stort så finns avvikelser som vi måste hantera genom att förbättra kunskapen. Nu kan vi jobba med det på systemnivå, så att alla förstår vad som ligger inom deras ansvar. Det finns en stark koppling mellan arbetsmiljö och säkerhet. Det finns risk för personskada om säkerheten inte är god, säger han.

Checklistan ger resultat

Rapporten pekar även på ett samband mellan ledarskap med otydliga prioriteringar av arbetsmiljö och brister i arbetsmiljö och labbsäkerhet. Detta har Anna-Lee Cöster Jansén har lagt märke till när hon går med på skyddsronder.

– Om den ansvarige följer med på ronderna och har använt KI:s checklista för skyddsronder (se även länk i slutet av artikeln) brukar det i regel se bättre ut på labbet. Checklistan gör att man blir medveten om vilka brister som finns och kan ta med dem i sin handlingsplan över avvikelser som ska åtgärdas.

KI bör nu sträva efter en större medvetenhet om varför man ska göra till exempel riskbedömningar, anser Anna-Lee Cöster Jansén.

– De görs för att skydda människor från att skadas eller i värsta fall dö på arbetsplatsen, och för att man ska veta hur man ska agera om något inträffar. Jag skulle önska att arbetsmiljö och labbsäkerhet, att faktiskt göra lagstadgade riskbedömningar och CMR-utredningar före experimenten, sågs som en den av det dagliga arbetet, likväl som att utföra själva experimentet.

Forskningsresultat prioriteras

En kritik som också kommer fram i rapporten är att forskargruppsledare upplever att KI blundar för brister i ledarskap, arbetsmiljö och labbsäkerhet så länge goda forskningsresultat levereras. Per Bengtsson säger att han inte kan svara för vad som gjorts tidigare under åren, men att nuvarande ledning anser att det är viktigt att undvika att något blir fel.

– De allra flesta misstagen kommer sig av att man saknar kunskap, men det handlar även om synen på misstag. En god kvalitet kommer sig av att man är trygg i sin roll och törs påpeka sådant som blir fel. Det är ett ledningsansvar att hantera misstag utan att enskilda medarbetare blir stigmatiserade, säger Per Bengtsson.

Text: Ann Patmalnieks