KI knyter starkare band till primärvården
[NYHET 2013-02-25] Med akademiska vårdcentraler ska primärvården få samma täta band till KI som universitetssjukhusen. Fyra är redan igång, och fyra till ska utses under 2013.
Den medicinska utbildningen och kliniska forskningen har av tradition en stark närvaro på stora sjukhus, men svagare band till primärvården. Nu ska KI och landstinget ändra på det, förklarar Gunnar Nilsson, chef för sektionen för allmänmedicin och Centrum för allmänmedicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS, vid Karolinska Institutet.
- Det räcker inte med universitetssjukhus, vi behöver en universitetsprimärvård, en akademisering av hela vårdkedjan, säger han.
Det är bakgrunden till att KI och Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, tillsammans inrättar åtta akademiska vårdcentraler.
Studenterna befinner sig mycket mer i primärvården i dag än för tio år sedan, konstaterar Lena Nilsson-Wikmar, grundutbildningsansvarig vid NVS.
- Det är viktigt att hålla en hög standard. Vi vill att handledare ska ha formell pedagogisk kompetens, att adjungerade kliniska adjunkter ska ha lägst en magisterexamen, säger hon.
På de åtta akademiska vårdcentralerna, förkortade AVC, ska det finnas akademisk kompetens som KI är med och bemannar. Kombinationstjänster av olika slag ska bli ett lika självklart koncept i primärvården som vid universitetssjukhusen. Men det är inte bara dessa åtta enheter som berörs av förändringarna, förklarar Gunnar Nilsson. Tanken är att alla länets vårdcentraler och andra enheter i primärvården - mer än 400 - ska ingå. Varje AVC blir akademisk nod i ett nätverk med cirka 25 vårdcentraler och lika många andra enheter.
Detta ger en möjlighet att driva på universitetets pedagogiska utveckling, påpekar Lena Nilsson-Wikmar.
- Här har vi chansen att bygga in sådant som interprofessionellt lärande från början.
Men det kommer att ta tid att bygga upp en akademisk primärvård i bred bemärkelse, säger Gunnar Nilsson. Flera år innan utbildningsdelen är helt etablerad, och kanske närmare ett decennium för forskningen. På sikt är det inom forskningen som en akademisering av primärvården kan få allra störst betydelse, menar han.
År 2011 skapades de fyra första akademiska vårdcentralerna: Hässelby-Akalla, Jakobsberg, Liljeholmen och Gustavsberg. Under första halvåret 2013 ska ytterligare fyra utses. En intresseförfrågan till alla vårdcentraler i länet planeras under första kvartalet.
Gustavsbergs vårdcentral förbereder för utbildning av studenter
.jpg)
Gustavsberg är sedan 2011 en av fyra akademiska vårdcentraler i Stockholms läns sjukvårdsområde.
För verksamhetschefen Kersti Ejeby var tanken om universitetsprimärvård inte ny. Tvärtom hade Gustavsberg redan börjat förflytta sig åt det hållet, med nya, utbildningsvänliga lokaler som stod klara 2006 och patientnära forskning som inleddes samma år.
I dag pågår tre forskningsstudier vid vårdcentralen.
- När möjligheten att bli akademisk vårdcentral, AVC, utlystes 2011, kändes det självklart att söka. Som att vi hade tjuvstartat, säger Kersti Ejeby. Särskilt nöjd är jag med att vi hade vågat bygga den stora hörsalen - den passar verkligen perfekt.
Sedan beslutet 2011 har Gustavsberg satsat på att stärka sin pedagogiska kompetens. Tre adjungerade kliniska adjunkter har utsetts, och personal med studenter i verksamhetsförlagd utbildning har fått fortbildning i pedagogik.
Mitt i vårdcentralen görs nu plats för en studentledd mottagning, det vill säga en klinisk mottagning där patienter ska behandlas av studenter under handledning. Den ska vara klar att tas i bruk till höstterminsstarten.
- Inledningsvis kommer vi framför allt att inrikta oss på läkar-, sjuksköterske- och sjuk-gymnaststudenter, men på sikt är mottagningen tänkt för interprofessionell utbildning för alla professioner i primärvården, förklarar Erik Hedman, AVC-samordnare i Gustavsberg.
Text: Anders Nilsson