KI-forskning bakom SVT-dokumentär om självmord
Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. Men trots att självmord berör så många talar vi sällan om det. I den nya dokumentärserien i SVT bidrar Karolinska Institutets forskare med kunskap om självmordsforskning och hur antalet självmord skulle kunna minskas.
Den 20 april har dokumentärserien ”30 liv i veckan” premiär i SVT. Titeln syftar på det faktum att drygt 1500 personer begick självmord i Sverige år 2015. Det innebär cirka 30 liv i veckan, ett självmord var sjätte timme.
Men trots att självmord berör många talar vi sällan om det. Inom journalistiken har man exempelvis ofta avstått från att nämna dödsorsaken när någon har tagit sitt liv. Det har bidragit till en stigmatisering av självmord, säger Anne Lundberg, en av seriens två programledare.
– Budskapet från samhället har varit att det här pratar vi inte om. Det har skambelagt självmordet, de anhöriga och alla som har överlevt ett självmordsförsök. Nu vill vi prata öppet om självmord för att minska skammen och i stället inge hopp. För forskningen visar att det inte är farligt att prata om och att det finns många sätt att förebygga självmord, säger Anne Lundberg.
I tre program möter Anne Lundberg och programledarkollegan Sofia Helin människor som på olika sätt påverkats av självmord. De intervjuar även experter inom området, däribland forskare vid Karolinska Institutet. Att vända sig till forskningen både inför och under arbetet med programmet var en självklarhet, konstaterar Anne Lundberg.
– Det här är känsliga frågor och vi ville få hjälp att lyfta dem på rätt sätt tillsammans med de som kan ämnet bäst. Forskarna har varit en ovärderlig hjälp, vi hade inte kunnat göra serien utan dem, säger hon.
Psykisk sjukdom vanlig orsak
Danuta Wasserman är professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna som intervjuas. Hon är också chef för NASP, Nationellt centrum för sucidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid KI. NASP är en expertfunktion för suicidprevention nationellt och internationellt, knutet till Världshälsoorganisationen, WHO.
De flesta som tar sitt liv har en psykisk sjukdom, vanligen en svår depression, berättar Danuta Wasserman. Samtidigt är depressioner ganska vanliga tillstånd, och de allra flesta som är deprimerade tar inte sitt liv. Men människor med svåra depressioner behöver behandling, konstaterar hon.
– Jag hoppas att serien ökar medvetenheten om depression och visar att det faktiskt finns hjälp att få. Omgivningen ska också förstå att man kan behöva ingripa – det är inte alltid individen själv förmår att söka hjälp eller själv är medveten om det dåliga skick man befinner sig i, säger Danuta Wasserman.
Fler män än kvinnor
Två tredjedelar av alla självmord begås av män. Män är mer våldsamma än kvinnor och konsumerar mer alkohol, vilket båda kan bidra till ökad självmordsrisk. Dessutom skiljer sig mäns hjälpsökande vid psykiska problem från kvinnors, berättar Gergö Hadlaczky som är forskare vid NASP och deltar som expert i programserien.
– Män berättar mer sällan för sin omgivning att de är nedstämda eller deprimerade. Män söker i mindre utsträckning hjälp för psykiska problem och fokuserar ofta på kroppsliga symtom om man väl går till läkaren, inte på att man är nedstämd. Därför är det lättare att missa om en man är deprimerad eller självmordsbenägen, säger han.
Gergö Hadlaczky hoppas att programserien ska bidra till ökad kunskap om självmord, göra ämnet mer aktuellt på samhällets agenda och mindre stigmatiserat.
– Det är viktigt att kunna be om hjälp när man mår dåligt, inte minst för män. Alla ska vi också bry oss om människor som inte mår bra. Det är en myt att man inducerar självmord om man pratar om det. Att fråga hur någon mår, stanna och lyssna och slussa vidare till hjälp, kan i stället ha en preventiv effekt, säger Gergö Hadlaczky.
Dokumentärserien har premiär torsdag den 20 april i Sveriges Television.
Text: Sara Nilsson
Foto: Ulf Sirborn och SVT