KI-forskare i flaggskepp om hjärnans mysterier och nanomaterial
EU:s storsatsning inom neurovetenskap, The Human Brain Project, får över en miljard euro till forskning om hur hjärnan fungerar. Projektet leds delvis av Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet (KI). Forskare från KI ingår även i det andra av EU:s så kallade flaggskeppsprojekt, The Graphene Flagship, som leds från Chalmers i Göteborg.
De två flaggskeppen har valts ut efter en lång och mycket ambitiös ansökningsprocess, där det ursprungligen ingick sex sökande forskarlag. Finansieringen på över en miljard euro vardera (motsvarande 10 miljarder svenska kronor) till forskning om hjärnan respektive nanomaterialet grafen fördelas över en tioårsperiod.
– Vi är väldigt glada för beskedet. Pengarna ger oss möjlighet att ta fram kunskap om hur hjärnan fungerar vad gäller allt från hur vi uppfattar vår omgivning, styr våra rörelser och minns vad som hände igår eller i vår barndom. Kunskapen kan leda till bättre förståelse av orsaken till olika hjärnsjukdomar, hur man diagnostiserar och behandlar dem samt lägre vårdkostnader för samhället, säger Sten Grillner, professor vid institutionen för neurovetenskap, som sitter i den internationella ledningsgruppen för The Human Brain Project (HBP) och är en av dess koordinatorer.
Europeiska och internationella forskningsinstitutioner
HBP leds av det schweiziska universitetet Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) och engagerar ett 80-tal europeiska och internationella forskningsinstitutioner. Från Sverige deltar utöver Karolinska Institutet även forskargrupper vid KTH, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet samt Högskolan i Skövde. I projektet arbetar bland andra forskare, läkare och datortekniker med att samla in all befintlig kunskap om hjärnan samt med att bygga en simulation av hela människohjärnan i en kraftfull dator.
– Forskning om hjärnan finns inom många olika områden. Ett av mina uppdrag i projektet är att leda arbetet med att samla in och organisera kunskap om hjärnan i en databas, så att informationen blir användbar i detta och kommande forskningsprojekt, säger Sten Grillner.
I dagsläget finns inte tekniken för att återskapa hela hjärnan i en dator men Karolinska Institutet har i tidigare projekt simulerat delar av hjärnan, till exempel de delar som styr vår motorik. Tanken är att HBP även ska leda till framsteg inom teknik.
– Datorn vidareutvecklas under projektets gång. Dessutom har hjärnan många egenskaper som vi gärna vill applicera på teknik, bland annat är den väldigt sparsam när den använder energi. Om vi får teknik att bli lika sparsam innebär det ett mer hållbart samhälle, säger Sten Grillner.
Hälsoeffekter av nanomaterialet
Det andra flaggskeppet som får finansiering genom det som EU-kommissionen beskriver som historiens största utmärkelse för excellent forskning är The Graphene Flagship som omfattar 120-talet forskargrupper i 17 länder. Den forskargrupp från KI som ingår i projektetet leds av professor Bengt Fadeel vid Institutet för miljömedicin och kommer att inrikta sig på hälsoeffekter av nanomaterialet. Inititativtagare till och högsta ansvarig för grafenprojektet är Jari Kinaret, professor i fysik vid Chalmers. Andre Geim och Konstantin Novoselov, som tilldelades 2010 års Nobelpris i fysik för sina experiment på grafen, är vetenskapliga rådgivare i projektet.
– Grafen är ett oerhört mångsidigt material och kan leda till många nya tekniska och medicinska produkter och det är därför viktigt att man studerar de möjliga hälsoeffekterna, säger professor Bengt Fadeel.