Publicerad: 2012-09-25 00:00 | Uppdaterad: 2014-06-17 10:52

Karolinska Institutets etikpris till Kerstin Hagenfeldt

Kerstin Hagenfeldt, professor emerita i gynekologi och obstetrik, får Karolinska Institutets etikpris 2012 för sitt mångåriga arbete med att få med etikämnet i läkarutbildningen.

Kerstin Hagenfeldt har genom sin verksamhet vid KI, som ordförande i programnämnden för läkarutbildningen och som professor i gynekologi och obstetrik haft stor betydelse för tillkomsten och etableringen av etikämnet vid KI som undervisnings- och forskningsdisciplin.

– Kerstin Hagenfeldt är en pionjär inom detta område, säger Niels Lynöe, professor i medicinsk etik och ordförande i Karolinska Institutets etikråd. I början på 1980-talet ingick etik knappast alls i utbildningen. Idag finns en professur och två lektorat i ämnet och det är till stor del hennes förtjänst.

Kerstin Hagenfeldt kom till Karolinska Institutet som läkarstuderande redan på 1950-talet, blev specialist inom obstetrik och gynekologi och doktorerade 1972. Hon arbetade som överläkare och klinisk lärare/universitetslektor på Karolinska sjukhusets kvinnoklinik fram till millennieskiftet.

– Som gynekolog ställdes jag ofta inför etiska frågor kring till exempel abort och barnlöshet så mitt intresse för etik var med från början, säger Kerstin Hagenfeldt.

Lärarutbildningen i etik för läkare kom igång i mitten på 1980-talet, till stor del tack vare Kerstin Hagenfeldts insatser. Då startades en frivillig 10-poängskurs i medicinsk etik.

– Jag ansåg det absolut nödvändigt att de blivande läkarna och även övrig vårdpersonal skulle utbildas i de etiska frågeställningar som de senare skulle möta i sin vardag ute i vården. Det krävs handledning för att klara av frågor som behandlingsvägran, abort, självmord, dödshjälp med mera på ett bra sätt, säger hon.

Kerstin Hagenfeldt har även påverkat utvecklingen i medicinsk etik på nationell och global nivå bland annat inom Världshälsoorganisationens, WHO:s, forskningsprogram för human reproduktion. Under hennes tid där infördes etisk bedömning av alla forskningsansökningar samt utvecklades etiska riktlinjer i forskningsfrågor.