Föreläsningar och seminarier Varmt välkommen till föredrag 14 oktober kl 18!

När Carl von Linné år 1761 publicerade sitt storverk Fauna Suecica, hade han redan givit ut sina banbrytande arbeten Species plantarum (1753), Flora Suecica (1745, 1755) och Systema Naturae (1735-1758). Första upplagan av Fauna Suecica (1746) har närmast karaktären av ett förarbete till den avsevärt utökade och omarbetade upplagan 1761. I denna beskriver Linné systematiskt samtliga svenska djurarter kända av honom själv, sammanlagt 2328 arter, från den högst stående arten människa, Homo sapiens, genom djurrikets alla ordningar ned till binnikemasken. Alla namngavs med släktesnamn och artepitet enligt den binomialnomenklatur som han lanserat i sina ovannämnda banbrytande verk och som fortfarande är grunderna i de zoologiska och botaniska taxonomiska koderna. Fauna Suecica omfattade 578 sidor och författades på latin, dåtidens vetenskapsspråk, men förblev trots sin stora betydelse inte översatt till något modernt språk under mer än 250 år. Latinkunskaperna avtog snabbt under 1800-talets första hälft och språk tog över i vetenskapliga publikationer. Att för första gången göra detta Linnés storverk tillgängligt för en bred, modern läsekrets tog sju år, och översättningen The Swedish Fauna (Fauna Suecica) utkom 264 år efter originalets utgivning 1761. 

I kvällens föredrag berättar översättarna om verket och översättningsarbetet som krävde djupa insikter i latin samt god kännedom om Linnés språk och stil, vidare omfattande kunskaper i taxonomi och systematik samt en bred artkännedom.  Det linneanska latinets särskilda egenheter och avvikelser måste hanteras med förståelse. Ofta förekommande liknelser och metaforer samt referenser till antik litteratur och mytologi krävde vittgående kunskapsutflykter för att genom kommentarer i noter underlätta för den moderna, naturvetenskapliga läsaren. Arbetet kan i korthet karakteriseras med orden språköversättning, textkritik, tolkning och detektivarbete.

Ann-Mari Jönsson är adj. professor em. i efterantikt latin vid inst. för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och har bl.a. ansvarat för bearbetningen av latinbreven i Linnékorrespondensen vid Uppsala Universitetsbibliotek. Hon är ordf. i föreningen Linnés vänner i Uppsala samt Fellow of the Linnean Society of London.  Ingemar Struwe är  - liksom Linné - läkare, entomolog och fältbiolog. Han har bl.a. arbetat med taxonomiska och faunistiska uppdrag för Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet samt publicerat ett antal studier i svenska och internationella entomologiska tidskrifter. Han är affilierad till Naturhistoriska riksmuseet och är Fellow of the Linnean Society of London. Ann-Mari och Ingemar har nyligen av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala tilldelats Linnépriset för 2026.

ONSDAG 14 OKT. KL 18!

PLATS: Nobel Forum, Nobels väg 1 på Karolinska Institutet Solna. 

Anmälan emotses före måndag 12 oktober

Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555 27 36 

Förfriskningar serveras, Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr.