Föreläsningar och seminarier Fysiologiföreningen: Gut (Microbiome) Feelings: Brain-Body interactions across the Lifespan
Nyare forskning tyder på att kommunikationen mellan mikrobiomet och hjärnan via tarm–hjärn-axeln har blivit ett allt viktigare och potentiellt påverkbart mål för att främja hjärnhälsa.
Talare: Prof. John Cryan
Dept. Anatomy & Neuroscience| Principal Investigator, APC Microbiome Ireland. University of Cork, Ireland
Under de senaste två decennierna har det visats att mikrobiotan och hjärnan kommunicerar med varandra genom flera vägar, inklusive immunsystemet, vagusnerven, det enteriska nervsystemet och mikrobiella metaboliter såsom kortkedjiga fettsyror, grenade aminosyror och peptidoglykaner. Många faktorer kan påverka mikrobiotans sammansättning tidigt i livet, såsom infektioner, förlossningssätt, användning av antibiotika, typ av näringstillförsel, miljömässiga stressorer och värdens genetik. I den andra änden av livet minskar den mikrobiella mångfalden med åldrandet. Stress kan särskilt påverka tarm–hjärn-axeln påtagligt i alla livets skeden. Djurmodeller har varit avgörande för att koppla regleringen av grundläggande neurala processer, såsom neurogenes och myelinisering, till mikrobiomets aktivering av mikroglia. Dessutom pågår översättningsbara studier på människor som förväntas bidra avsevärt till området. Framtida studier kommer att fokusera på att förstå de kausala mekanismerna bakom mikrobiota–tarm–hjärn-axeln och att utveckla mikrobiombaserade behandlingsstrategier för neuropsykiatriska sjukdomar. Även kostfaktorer används alltmer för att påverka tarm–hjärn-signaler, och ett kost–mikrobiota–tarm–hjärn-paradigm har föreslagits som grund för hälsa och välbefinnande.
Värdar: Rochelly Diaz Heijtz och Tomas Hökfelt