Föreläsningar och seminarier Dubbelt doktorandseminarium: Anna Nyman & Emilie Hagberg

Doktorand Emilie Hagberg

Påläsare Ineke Samson

Effekt av behandling på talet hos barn födda med Läpp-, Käk-, Gomspalt.

Läpp-käk-gomspalt (LKG) är den vanligaste medfödda ansiktsmissbildningen med en incidens på 1 per 500 födda barn i Sverige. En kirurgisk slutning av gomspalten är en förutsättning för att kunna utveckla tal och diskussioner kring tidpunkt för kirurgi och kirurgisk teknik har länge förts. Ett fåtal artiklar med god metodologi har publicerat longitudinella och randomiserade kontrollerade studier av talet hos barn födda med LKG i relation till operationsmetod. Dessa studier visar en hög förekomst av kvarstående talavvikelser vid 5 år men har ännu inte kunnat påvisa några tydligt avgörande skillnader i talresultaten utifrån enbart operationsmetod.

Talavvikelser som är relaterade till barnets oförmåga att producera språkljud på rätt artikulationsställe och sätt behandlas med logopedisk intervention. I en systematisk granskning av behandlingsartiklar kopplade till LKG har man inte kunnat påvisa grad av effektivitet eller om någon metod är mer effekt än någon annan. Perceptuell bedömning är grunden för analys av tal men i enlighet med ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) bör perspektivet breddas till att inkludera både omgivningens och personens egna uppfattning för bättre helhetsbild och underlag för beslut om insatser.

Vid doktorandseminariet kommer en övergripande presentation göras av de studier som ingår i doktorandprojektet.

För uppkoppling via videolänk kontakta Karin Söderholm

Doktorand Anna Nyman

Påläsare Åsa Mogren

Joller som prediktor för tal- och språksvårigheter vid tre års ålder – en metodstudie

Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan barns joller och deras senare tal- och språkutveckling. Joller som prediktor för tal och språk har rönt stort intresse inom logopedisk forskning på olika kliniska grupper, eftersom man är intresserad av att i olika riskgrupper kunna identifiera de barn som behöver stöd i tal- och språkutvecklingen. För att kunna göra detta behövs dock en överenskommen gräns för när ett barns joller är så pass försenat eller outvecklat att en ökad risk för tal- och språksvårigheter föreligger. Det finns en sådan gräns som används i många studier, men denna gräns är mycket sparsamt undersökt och bygger på data från endast ett fåtal barn.

Denna presentation kommer att beskriva bakgrund och metod för en studie som undersöker om den vanligen använda gränsen för joller som prediktor för tal- och språksvårigheter kan verifieras i data från barn med typisk utveckling och barn med olika riskfaktorer. Studien bygger på data från olika longitudinella studier som genomförs i jollerprojektgruppen vid Enheten för logopedi och inkluderar ca 80 barn som följts från 10 månader till 3 år.

För uppkoppling via videolänk kontakta Karin Söderholm