Föreläsningar och seminarier Dubbelt doktorandseminarium

Bedömning och intervention av svåra röststörningar

Erika Bergström Börlin
Doktorand vid enheten för logopedi

Abstract

Röststörningar till följd av stämbandsärr eller tyreoideakirurgi kan medföra begränsningar i kommunikation, social delaktighet och livskvalitet. Syftet med detta doktorandprojekt är att öka kunskapen om dessa röststörningar samt om bedömning och utvärdering av behandlingseffekter.

Projektet omfattar fyra delstudier. Två studier (studie 1 och 2) undersöker säkerhet och behandlingseffekt av stämbandskirurgi och lokal injektion av autologa mesenkymala stromaceller (MSC) i kombination med postoperativ röstträning hos patienter med stämbandsärr och svår dysfoni. Resultat från studie 1 (Bergström Börlin et al, 2026) indikerar positiva effekter på patientrapporterade mått samt förbättringar av röstfunktion hos hälften av deltagarna.

Studie 3 och 4 fokuserar på röststörningar efter tyreoideakirurgi. En retrospektiv kohortstudie undersöker prevalens och riskfaktorer för postoperativa röststörningar hos ca 5000 patienter opererade vid Karolinska Universitetssjukhuset. Preliminära resultat visar att cirka 5 % diagnostiseras med en röststörning efter operation, där dysfoni förefaller vara lika vanligt som stämbandspares. En longitudinell uppföljningsstudie undersöker långsiktiga röstutfall upp till åtta år efter kirurgi.

Under seminariet presenteras resultat från studie 1 och preliminära resultat från studie 3. Därutöver presenteras metodologiska aspekter, planerade tillvägagångssätt för studie 2, samt doktorandprojektets övergripande progression.

Unravelling early predictors of school age language and literacy attainment

Maria Birck - Uppsala universitet
Doktorand vid Uppsala universitet

Abstract

I mitt doktorandprojekt undersöker jag tidiga prediktorer hos barn och senare språk- och läsförmåga i skolåldern. 

Projektet är ett samarbete mellan forskargruppen i logopedi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Uppsala Barn- och Babylab, vid Institutionen för psykologi. Projektet bygger på data från den longitudinella studien BASIC child. Barnen har följts från 6 till 30 månaders ålder, med bland annat olika eye-tracking-experiment. Deras språk- och läsutveckling kommer sedan att följas upp i skolåldern, först i åk 2 och sedan i åk 5. Projektet tar avstamp i the procedural deficit hypothesis, en teori som betonar procedurminnets och det deklarativa minnets roll i språkutvecklingen, men undersöker även faktorer som påverkar barns utveckling ur ett bredare perspektiv.

I det första delarbetet undersöker jag om uppmärksamhet i tidig ålder kan predicera språkförmåga i skolåldern. Genom att följa barn från spädbarnsålder till skolålder kan projektet bidra med ny kunskap om hur tidiga kognitiva processer påverkar senare språk- och läsförmåga.