Föreläsningar och seminarier Digitalt seminarium om unga i allvarlig kriminalitet

Centrum för psykiatriforskning bjuder in till ett samtal om barn och unga i kriminella gäng och annan allvarlig kriminalitet. Diskussionen kommer bland annat att handla om: 

• riskfaktorer för allvarligt normbrytande beteende
• riktade insatser och psykologisk behandling i slutna miljöer
• prosociala faktorer

Vi kommer få en delrapport från ett pågående forskningsprojekt med placerade ungdomar på Statens institutionsstyrelse som genomgår behandling med fokus på ökad prosocialitet. Vi kommer också att höra om resultat från systematiska kunskapsöversikter om riskfaktorer och verksam behandling mot gängrelaterat våld, bland annat från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 

Medverkande:

Niklas Långström, docent och överläkare BUP, anknuten till Jens Högströms forskargrupp

Ida Mälarstig, psykolog, specialist i psykologisk behandling och doktorand i Tobias Lundgrens forskargrupp

Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg i Örebro kommun 

Samtalet leds av Karolina Sörman, forskare och verksamhetsutvecklare på Centrum för psykiatriforskning

Anmäl dig för att delta:

https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_4X5GVr7YRwaL2C9bSwp7Mw

Ur programmet:

Kanske kan vem som helst dras in i gängkriminalitet? Niklas Långström har lång erfarenhet av forskning om riskfaktorer för och behandling av personer med allvarligt normbrytande beteende och sammanfattar systematiska kunskapsöversikter av gängforskning, inte minst från USA där gängrelaterat våld är mycket mer utbrett än i Sverige. Vilken betydelse för gängkriminalitet har exempelvis sociodemografiska samt psykiatriska och andra individuella faktorer kända för att öka risken för annat våldsamt eller allvarligt normbrytande beteende? Finns det specifika riskfaktorer för att unga ska utöva dödligt våld jämfört med annat allvarligt och våldsamt kriminellt beteende? Niklas Långström summerar och reflekterar över vilka konsekvenser detta kan ha för hur vi försöker förebygga och minska återfallsrisken i gängrelaterat våld.

Att bryta den farliga spiralen – Kan behandling fokuserad på ökad prosocialitet minska drogbruk och kriminalitet hos ungdomar i låsta miljöer?

Ungdomar i kriminella miljöer använder ofta droger vilket tillsammans med andra brottsdrivande faktorer gör vardagen farlig för dem själva och andra. Hur kan psykologisk behandling hjälpa och hur bör den isåfall anpassas för att ge effekt för de ungdomar som vårdas i slutna miljöer? Och hur kan man bedriva relevant och högkvalitativ forskning för att besvara dessa frågor? 

Detta diskuteras utifrån aktuella erfarenheter från ett forskningsprojekt som undersöker om behandling med fokus på prosocialitet, Adolescent Community Reinforcement Approach (A-CRA) minskar droganvändning, våld och annan allvarlig kriminalitet hos ungdomar som frihetsberövats enligt LVU och LSU på ungdomshem drivna av Statens institutionsstyrelse (SiS). Prosocialitet innebär till exempel att ta ansvar i konflikter, kommunicera vänligt, samt stärka relationen till drogfria vänner och familj. 

Ida Mälarstig presenterar färska data om A-CRA-behandlarnas erfarenheter av metoden samt ungdomarnas mål, värderingar och vad de anser lett fram till de allvarliga problemen. Liksom hur behandling i institutionsvård kan utvärderas vetenskapligt (utifrån en pilotstudie med 42 ungdomar). Ida berättar också om den stora pågående studie där 220 ungdomar genomgår A-CRA eller sedvanlig vård på åtta SiS-institutioner i landet och följs upp under ett år. En förhoppning är att forskningsprojektet kan bidra med kunskap om behandling i institutionsvård, reducera risker för allvarligt våld och hjälpa ungdomar till en ljusare framtid. 

Vilket forskningsstöd finns för att psykosociala insatser för unga kan minska gängkriminalitet och skjutvapenvåld?

En systematisk kunskapsöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från december 2023 försöker besvara denna fråga. Niklas Långström har själv arbetat med systematiska kunskapsöversikter på området och berättar om de försiktigt positiva resultaten. Det gäller tex forskningsstöd för förebyggande träning i konfliktlösning för mellanstadieelever och psykosocial behandling (tex mot substansbruk och förbättrat arbetssökande) inom kriminalvårdens frivård. Samt kanske litet mer förvånande; stöd för fokuserad avskräckning (tex Gang Violence Intervention) bland gängkriminella och mot öppen drogförsäljning. Niklas sätter resultaten i relation till forskningsstöd för insatser vid andra typer av allvarligt normbrytande beteende.