Föreläsningar och seminarier Begreppsseminarium: representation

Per Östberg
Professor, logoped

Christina Samuelsson
Professor, logoped 

Begreppet representation förekommer inom kognitiv neurovetenskap och därmed också inom områden som är relevanta för logopedi, såsom språkstörning, dyslexi och afasi. Exempel på mer specifika användningar är fonologiska, lexikala och semantiska representationer. Representationer åberopas såväl i studier som syftar till att förklara mekanismer bakom språkliga och kognitiva funktionsnedsättningar som i behandlingsstudier. I den moderna litteraturen behandlas termen ofta som om dess innebörd vore självklar och direkt tillämplig på hjärnans aktivitet. Å ena sidan tycks representationer kunna syfta på mentala representationer, något som vilar på en lång filosofisk tradition, och å andra sidan på neurala representationer, där neuronpopulationer eller hjärnområden representerar objekt, egenskaper eller tillstånd (eller ibland både och). Är representation i själva verket ett mångtydigt begrepp, och kan dessa olika användningar utan vidare överföras till eller ersättas av varandra?

Bennett, M.R., & Hacker, P.M.S. (2022). Philosophical foundations of neuroscience (andra upplagan). Wiley-Blackwell. (Sidan 174; kopia kan fås på förfrågan).

Bybee, J. (2010). Rich memory for language: exemplar representation. I Language, usage and cognition (ss. 14–32). Cambridge: Cambridge University Press. (Kapitel 2; kopia kan fås på förfrågan.)

Nora, A., Renvall, H., Ronimus, M., Kere, J., Lyytinen, H., & Salmelin, R. (2021). Children at risk for dyslexia show deficient left-hemispheric memory representations for new spoken word forms. NeuroImage, 229, 117739. https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2021.117739

Woollams A.M. (2015). Lexical is as lexical does: computational approaches to lexical representation. Language, Cognition and Neuroscience, 30(4), 395–408. https://doi.org/10.1080/23273798.2015.1005637