Jonas Frisén belönas med miljonpris

Professor Jonas Frisén vid Karolinska Institutet får 2017 års stora nordiska pris av Eric K. Fernströms Stiftelse med en prissumma på en miljon kronor. Hans forskning handlar framför allt om hur stamceller omsätts och förnyas i vuxna organ.

Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet, är en internationellt erkänd forskare som tidigt etablerade sig inom stamcellsfältet. Hans forskning handlar om förmågan att bilda nya stamceller, som i sin tur kan ge upphov till specialiserade celler. Jonas Frisén har framför allt forskat på nybildning av celler i nervsystemet, men även i hjärta och i cancer. Kunskap om stamceller har betydelse för bland annat cancer, som ofta uppstår i stamceller, och vid sjukdomar som beror på förlust av celler, såsom alzheimer.

– Jag blev både överraskad och överväldigad när priskommittén ringde, säger Jonas Frisén i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Egen metod att åldersbestämma celler

Hans intresse för stamceller föddes under ett avgörande ögonblick 1993 när han tittade på mikroskopibilder av ryggmärg från råtta och upptäckte något oväntat. Bilderna föreställde dels en frisk ryggmärg, dels en skadad. I den friska ryggmärgen var stamcellerna inaktiva, men i den skadade ryggmärgen hade de aktiverats och börjat bilda nya celler. Det såg ut som om nya celler uppstod precis runt skadan. Upptäckten var revolutionerande och just det ögonblicket gjorde att Jonas Frisén släppte alla andra forskningsspår.

För att ta reda på om nervceller kan nybildas hos en vuxen människa har han utvecklat en egen metod att åldersbestämma celler, inspirerad av arkeologernas sätt att åldersbestämma fynd med hjälp av kol-14.

– Vi drog nytta av kärnvapensprängningarna som ägde rum under kalla kriget. Enkelt uttryckt ledde dessa till en enorm produktion av radioaktiva ämnen som släpptes ned i atmosfären och som även togs upp av cellerna. Detta kunde vi använda oss av för att datummärka nervcellerna, säger Jonas Frisén.

Våghalsig, nyfiken och orädd

Kluriga lösningar är vad Jonas Frisén tycker är roligast med forskningen. Han tror att en stor dos nyfikenhet och oräddhet har varit bidragande orsaker till forskningsframgångarna.

– Jag är nog lite våghalsig av mig. Jag drivs av frågeställningen – finns det inget sätt att besvara frågan får man hitta nya sätt. Det här med kärnvapensprängningarna var ett långskott som ingen tidigare prövat. Det lät kul i teorin, men krävde att vi lärde oss massor av nya saker för att kunna få det att fungera i praktiken.

Jonas Friséns forskargrupp har visat att nervcellsbildningen hos människor skiljer sig dramatiskt från andra däggdjur. Han har också studerat cellnybildning i hjärtat och kunnat visa hur vi i långsam takt byter ut våra hjärtmuskelceller.

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut dels ett nordiskt pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser till yngre forskare vid medicinska fakulteter i Sverige. Det Nordiska Priset har en prissumma på en miljon kronor. Prisutdelningarna utgör den festliga avslutningen av Forskningens Dag i Lund, i år den 8 november. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har samarbetat med stiftelsen sedan 1978, då medicine hedersdoktor Eric K Fernström genom en donation bildade Eric K. Fernströms Stiftelse.

Denna nyhetsartikel baseras på ett pressmeddelande från Lunds universitet.