”Jag är extremt nyfiken”
Jonas Klingström är ny docent i virologi vid MedH. Han forskar om hantavirus och har mycket på gång just nu.
– Det känns jättekul med docentutnämningen – ett bevis på att man gör saker rätt – men jag har inte hunnit tänka så mycket på det än, säger Jonas.
Han har sitt labb på Folkhälsomyndigheten (före detta Smittskyddsinstitutet) i Solna, men vid årsskiftet planerar han att flytta över delar av sin verksamhet till Huddinge för att komma närmare sina forskarkollegor på CIM.
Han håller också på att rekrytera fler personer till sin forskargrupp, som i nuläget består av Jonas själv och två doktorander.
– Jag hoppas på att kunna anställa ett par postdocs med olika specialiteter, exempelvis inom inflammation, berättar han.
Det virus som gruppen forskar om, hantaviruset, orsakar nämligen ett väldigt starkt inflammationssvar hos personer som infekteras. Det är ett så kallat blödarfebervirus där gnagare fungerar som naturliga värdar. De sprider smittan, men insjuknar inte själva.
– Men hos människor kan hantavirus ge upphov till två olika sjukdomar, hemorrhagic fever with renal syndrome (HFRS) och Hantavirus cardio-pulmonary syndrome (HCPS). Hit räknas även Sorkfeber, en mildare form av HFRS med låg dödlighet, som finns i Europa, inklusive norra Sverige. HFRS är även vanligt förekommande i Asien. HCPS finns i Nord- och Sydamerika och har en dödlighet på cirka 40 procent.
Genom sin forskning försöker Jonas Klingström ta reda på exakt hur hantaviruset orsakar sjukdom i människor. Han fick nyligen ett treårigt anslag från Vetenskapsrådet för att undersöka mekanismerna bakom detta. Samtidigt arbetar han nära Hans-Gustaf Ljunggren i ett stort projekt, med stöd från Stiftelsen för Strategisk Forskning, som fokuserar på att hitta behandling vid svåra hantavirusinfektioner.
– En ny och oväntad upptäckt vi gjort är att vi sett att personer som haft sorkfeber löper upp till 70 procents högre risk att sedan drabbas av lymfomcancer. Det sambandet vill jag också titta närmare på, säger Jonas.
Hur kommer det sig att du började forska om hantavirus?
– När jag läste molekylärbiologi på Stockholms universitet saknades i princip området virologi, som jag var väldigt intresserad av. Att det sedan blev just hantavirus var mest en slump. Mitt doktorandprojekt på KI handlade om detta och jag fascinerades av hur dessa virus orsaka svåra sjukdomar och att det inte fanns någon kunskap om mekanismerna bakom detta; efter det har jag helt enkelt fortsatt studera hantavirus och de sjukdomar de orsakar.
Jonas Klingström beskriver sig själv som ”extremt nyfiken”, något han har nytta av i sin forskning.
– Jag tycker det är himla roligt och spännande att försöka förstå hur det här viruset fungerar. Min drivkraft är få fram ny kunskap som leder till att hitta en bra behandling, som kanske även kan fungera vid andra blödarfebervirus, till exempel mot Ebola virus, säger Jonas.