Intensivt, inspirerande och imponerande - Annika Östman Wernerson om sin första tid som KI:s rektor

Även om jag har varit verksam vid KI länge – under senare år bland annat som vicerektor för utbildning – så är det naturligtvis en omställning att ta helhetsansvaret, att leda hela universitet.

Det som främst har slagit mig de här första veckorna är hur mycket som sker vid vårt lärosäte. Omfattningen och kvaliteten på aktiviteter är verkligen imponerande – och samtidigt oerhört inspirerande.

En viktig förklaring till att KI är ett välfungerande universitet som levererar forskning och utbildning av hög kvalitet, är naturligtvis alla som bidrar till detta på så många olika sätt. Två som har spelat en mycket stor roll i detta är våra företrädare, Ole Petter Ottersen och förre prorektor Anders Gustafsson. Jag tackade båda i mitt förra inlägg, men sedan dess har också Anders haft sin formella avtackning – och jag kan bara instämma i alla de fina ord som uttalades om hans gärning för KI under många år.

Tillsammans med prorektor Martin Bergö har jag nu inlett arbetet med att ta fram en struktur för hur vi vill arbeta med våra prioriterade frågor. För ett par veckor sedan, den 7 mars, hade vi vårt första möte med fakultetsnämnden, en mycket central funktion vid KI som vi vill utveckla och göra mer transparent och känd internt. Det arbetet kommer jag att berätta mer om framöver, men helt klart ser vi nämnden som en nyckel för det uttalade målet att minska de interna avstånden och skapa ”ett KI”. Det finns också andra viktiga mötesformer och arenor som vi kommer att använda för samma syfte – bland dem vill jag särskilt nämna de regelbundna träffar som hålls med prefekterna samt de dialogmöten vi planerar att arrangera internt. Jag återkommer till dessa!

De senaste veckorna innehöll också ett mycket hedrande uppdrag som gjorde mig extra stolt över att vara rektor för KI. På internationella kvinnodagen, den 8 mars, hade jag den stora äran att på plats i Bryssel ta emot EU:s pris ”Gender Equality Champion”. Priset gick till KI för det systematiska arbete för ökad jämställdhet som har pågått vid universitetet i närmare 40 år. Insatsen ses av EU som en förebild för andra aktörer att ta efter. Jag vill rikta ett stort tack till alla dem som på många olika sätt bidragit till detta genom åren – men samtidigt betona att vi ännu inte är framme. Arbetet för jämställdhet och lika villkor måste fortsätta vid KI, liksom i övriga delar av samhället.

Aktuellt i omvärlden

För en tid sedan dömdes svensk-iraniern Habib Chaab till döden av en domstol i Iran på mycket skakiga grunder. Domen fick mig att tänka på situationen för KI-alumnen och den svenska medborgaren Ahmadreza Djalali som sitter fängslad i Teheran sedan snart sju år – också han med en dödsdom från en rättegång som genomfördes utan alla normala principer om rättssäkerhet. Jag vill poängtera att KI fortsätter att arbeta på olika sätt för att få Ahmadreza Djalali frisläppt så att han kan återförenas med sin familj här hemma i Sverige.

Arbetet med den kommande propositionen om forskning och högre utbildning (den så kallade forskningspropositionen) har inletts. Den ska läggas fram hösten 2024 och KI kommer förstås att både bevaka frågan och försöka lyfta fram de synpunkter och prioriteringar vi tycker är viktiga i sammanhanget.

Hot mot forskare och internationella säkerhetsfrågor har uppmärksammats och diskuterats en hel del under senare tid. Båda frågorna är mycket viktiga eftersom de ytterst handlar om forskarnas och forskningens villkor och om akademins frihet. Den utredning som UKÄ ska genomföra på regeringens uppdrag och som ska titta närmare på just akademins frihet blir mycket intressant att följa. En första redovisning ska ske den 15 februari nästa år.

Jag ser fram mot

Nu i veckan träffar jag, som rektor, för första gången KI:s alla prefekter. Samspelet mellan universitetsledning och institutioner är centralt och jag ser fram mot framåtsyftande diskussioner.

Torsdag, 23 mars, är det också formell installation av mig som rektor. Jag ser fram emot att träffa många både inom och utanför KI och att få hålla mitt officiella installationstal.

Ni som känner mig vet att jag brinner för utbildningsfrågor och precis som min företrädare har jag ambitionen att fortsätta undervisa. Just nu deltar jag i undervisning om njurfysiologi och njurpatologi på kursen BV5 på läkarprogrammet. Jag är verkligen glad över möjligheten att träffa KI:s studenter i detta sammanhang och ser fram mot att få fortsätta göra det.

Kom ihåg: KI är vi!