Innovationer från universitet handlar om mer än nya företag
Innovation står högt på Karolinska Institutets agenda och både samhället och enskilda forskare har förväntningar på att forskningsverksamheten ska leda till praktisk nytta. Vicerektorn för innovation och samverkan med näringslivet, Alexander von Gabain, vill ändra inställningen till innovation på KI.
– Det handlar inte om att tvinga alla att starta företag eller om att ge upp utmärkt forskning och utbildning, utan om att öppna oss för innovation, säger han.
I drygt ett och ett halvt år har Alexander von Gabain arbetat som vicerektor. När han kom till KI såg han ett innovationssystem som uppfattades som svårt och otydligt.
– Vissa delar saknade tydliga roller, man gjorde överlappande saker och samarbetet fungerade inte bra. Dessutom var medvetenheten om innovation inte spridd över hela KI, säger han.
Detta bekräftas även av en enkätundersökning om innovationsklimatet på KI, genomförd bland 70 av universitetets forskare, prefekter och forskargruppledare av en extern expert förra våren.
Innovationsrådet ger feedback
En av Alexander von Gabains första åtgärder var att sätta samman ett råd av representanter för viktiga aktörer inom området. I det så kallade innovationsrådet finns exempelvis företrädare för Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns landsting, investerare och också KI:s dekan för forskning. Rådet ligger organisatoriskt direkt under KI:s rektor och leds av Alexander von Gabain.
– Det är ett viktigt nätverk. Dels får alla de här aktörerna veta vad KI har på agendan, dels ger de oss feedback om vi är på rätt väg med våra åtgärder. Men själva utförandet måste ske här, säger han.
I en strategisk agenda för innovation anges utgångsläget för innovationssystemet och vad som bör göras för att fokusera resurserna och skapa en miljö som uppmuntrar innovation. KI:s medarbetare får ta del av innovationsagendan i form av aktiviteter och uppnådda resultat, enligt Alexander von Gabain.
En väg in i innovationssystemet
Arbetet med att strukturera rollerna för aktörerna inom KI:s innovationssystem har påbörjats. Ett gemensamt verksamhetsmål är formulerat och man har möten tillsammans oftare än tidigare.
En prioriterad åtgärd nu är att skapa en tydlig, gemensam väg in i systemet – den forskare som har en idé eller fråga ska inte behöva fundera över vilken aktör att kontakta.
– I början av sommaren ska en gemensam portal vara uppe, säger Alexander von Gabain.
Vi är inte i mål med detta än, men har lovande diskussioner.
Många akademiska forskare underskattar komplexiteten i att utveckla en idé till en produkt eller en tjänst, anser Alexander von Gabain. Redan tidigt i utvecklingen behövs industriell kompetens i form av personer som har gjort detta tidigare och arbetar med det dagligen. Ett sätt att nå den kompetensen är genom en ny typ av avtal med näringslivet. Ett sådant exempel är samarbetet med läkemedelsbolaget Johnson & Johnson som inleddes förra året. Företaget har öppnat ett kontor i Karolinska Institutet Science Park och tillsammans med personal från KI:s innovationssystem letar de projekt som kan erbjudas finansiering för verifierande studier.
Utbildning i entreprenörskap
Avtalet är inte exklusivt och liknande samarbeten med fler företag kan bli aktuella. Siktet är också inställt på att etablera en proof-of-concept-fond – en pott pengar som KI:s forskare genom utlysningar kan få del av för att verifiera att en idé håller.
– Vi är inte i mål med detta än, men har lovande diskussioner med intresserade investerare, säger Alexander von Gabain.
Andra sätt för att lyckas stärka KI:s innovationskraft är en ny inställning och öppenhet till innovation, konstaterar vicerektorn. Till exempel genom föreläsningar, framgångsexempel och priser till medarbetare som lyckats inom innovationsområdet.
Utbildning är en annan del. En introduktion till innovation och entreprenörskap har införts i den obligatoriska introduktionsdagen för doktorander.
Vissa utbildningsprogram arbetar i dag tydligt med innovation, men insatsen bör bli ännu bredare, anser han.
Text: Sara Nilsson
Foto: Gustav Mårtensson
Fotnot: Artikeln är publicerad i en stor special om att gå från idé till nytta i KI Bladet 2/2016 (sidorna 10–23).
Lärarundantaget – du äger själv dina resultat: Universitetsanställda i Sverige förfogar själva över rättigheterna till sina uppfinningar och forskningsresultat så länge inget annat avtalats, till exempel med en extern part.
Innovation – väsentliga förbättringar: KI har ingen egen definition på begreppet. Enligt OECD/EU handlar det om en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process eller nya sätt att organisera arbetsorganisation.
Patentering vs publicering – i rätt ordning: En uppfinning som är allmänt känd går inte att patentera i Sverige. Det är viktigt att tänka på innan man publicerar sina resultat, om man vill söka patent på sin upptäckt.
Entreprenörskap – drivkraft att förverkliga en idé: Enkelt förklarat: Du har en idé, en stark vilja att förverkliga den och en förmåga att organisera en verksamhet för att omsätta den i praktiken.