Informellt och frågvist när rektor föreläser
– Alla forskare som har möjlighet borde ta chansen att undervisa. Kontakten med studenterna ger mycket, det är här man möter framtiden, säger Annika Östman Wernerson.
Njuren och njurens sjukdomar står på schemat för blivande sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor en torsdagsmorgon i februari. Framme vid podiet i sal 4U, campus Flemingsberg, står rektor Annika Östman Wernerson.
Föreläsningen är en del av kursen i patofysiologi och Annika börjar med en genomgång av njurens uppbyggnad och funktion för att sedan gå över till njurens sjukdomar, som rör en stor patientgrupp med diffusa symtom och vars hela liv kan förändras till det sämre om de inte får rätt hjälp i tid. Här i salen sitter deras framtida vårdkontakter.
– Det är bra att rektor föreläser. Det känns som att vi är viktiga, säger Marah Garbo, som går termin två på röntgensjuksköterskeprogrammet.
Hon ger rektor högsta betyg i pedagogik efteråt, det har varit lätt att hänga med, tycker hon.
Annika Östman Wernerson är professor i njur- och transplantationsvetenskap och förutom att forska har hon en fot kvar i vården då hon emellanåt rycker in i bristyrket patolog, specialist på att bedöma vävnadsprover från njurar och transplanterade organ.
Utgår från lärandemålen
Inför en föreläsning som den här uppdaterar hon sig om lärandemål, studentlitteratur och de senaste kliniska riktlinjerna för hur man behandlar olika njursjukdomar.
– Det tar mer tid än vad man kan tro att förbereda en föreläsning som den här, även med min bakgrund. Studenterna har olika förkunskaper. Jag vill lägga det på en rimlig nivå som utgår från lärandemålen på deras kurs, säger hon.
Hon har föreläst och undervisat sedan hon själv var doktorand. Nu, när hon är rektor, blir det ungefär ett undervisningstillfälle i månaden under terminstid.
Idag är föreläsningen två timmar lång, visserligen med paus, men nog underlättar Annika Östman Wernersons erfarenhet av att behålla en publiks intresse.
Cystnjure och njursvikt
Mot slutet av presentationen visar hon en bild på en cystnjure och den som till äventyrs har tappat fokus vaknar nu garanterat till. Kanske inte ett sus, men ett mummel går genom salen. En cystnjure kan väga 4–5 kilo och ser ut att fylla en mycket stor del av kroppen. Sjukdomen är ärftlig och går inte att förebygga.
– Patienterna går sakta upp i vikt, får ökat bukomfång och uppfattar inte alltid vad som är det verkliga problemet, säger Annika Östman Wernerson.
Ett ovanligt tillstånd, men kanske kommer någon i salen någon gång att möta en sådan patient och minnas den här föreläsningen.
Annika går sedan över till kronisk njursvikt som är en vanlig komplikation till flera av de sjukdomar som hon berättat om.
– Inom sjukvården måste vi göra allt vi kan för att patientens njurfunktion inte ska bli så här dålig. Om det inte går att behandla så att patienten blir frisk så försöker vi bromsa förloppet så att en försämring sker så sakta möjligt. Nästa steg blir att förbereda patienten för dialys eller transplantation, säger hon.
Kloka frågor
Många i salen har läst på innan dagens föreläsning och ställer kloka frågor, ber om förtydliganden. Den informella tonen satte Annika redan vid föreläsningens start.
– Ni får gärna avbryta mig om ni har frågor. Inga frågor är för dumma.
Bildgalleri
Vad tycker studenterna om att rektor föreläser?
– Jag tycker det är trevligt att komma lite i närmare kontakt med rektorn och de ansvariga för skolan. Det blev en bra dialog mellan rektor och studenter, det tycker jag är jätteviktigt. Hon var tydlig i sitt språk under föreläsningen, men hon höll det samtidigt på en utmanande nivå, säger Anna-Luisa Permarker, termin tre, sjuksköterskeprogrammet.
– Det visar att rektorn vill ha ett inflytande över studierna och veta vad som försiggår, vad vi lär oss på KI, säger Sofia Céline Naufel Toum, termin tre, sjuksköterskeprogrammet.
– Hon var en bra föreläsare, jag gillade hur hon fick med allt. Det fanns en röd tråd i hur föreläsningen gick från grunden med anatomi hela vägen till expertområdena, säger Ludwig Kåhre, termin tre, sjuksköterskeprogrammet.
Ansvariga för kursen i patofysiologi är Rosita Christensen och Anders Rosendahl, universitetsadjunkter på institutionen för laboratoriemedicin.