IMM-avhandling: Effekter av exponering för luftföroreningar hos barn och unga vuxna
Välkommen till Shizhen He's presentation av avhandlingen ”Biological mechanisms behind health effects of air pollution exposure from childhood to adulthood”.
Tid: 6 december kl. 9.00
Plats: Sal David, Tomtebodavägen 18a och via Zoom
Huvudhandledare: Olena Gruzieva, docent, IMM, Karolinska Institutet
Opponent: Rémy Slama, Professor, Paris Sciences et Lettres University (PSL), France
Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/65989177034
Tre frågor till Shizhen
Vad handlar avhandlingen om?
Denna avhandling undersöker hur luftföroreningar påverkar hälsan hos barn och unga vuxna. Målet var att förstå hur luftföroreningar under olika perioder av livet kan skada lungfunktionen, bland annat via inflammation och påverkade metabola funktioner. I dessa studier har ett stort antal proteiner och ämnen i kroppen analyserats med avancerade verktyg inom proteomik och metabolomik för att undersöka dessa mekanismer, något som är ovanligt i tidigare liknande epidemiologiska studier.
Avhandlingen består av fyra studier baserade på svenska födelsekohorter. Studierna undersökte samband mellan luftföroreningar, proteiner kopplade till inflammation, ämnen som utsöndras i urinen och lungfunktion. Exponering för luftföroreningar beräknades utifrån mätningar samt validerade modeller, därefter undersöktes samband med biomarkörer och lungfunktion under olika perioder av uppväxten.
Kan du berätta om några intressanta resultat?
Forskningen visade att luftföroreningar tidigt i livet kan påverka inflammation i kroppen på olika sätt beroende på ålder och kön. Dessutom noterades att luftföroreningar i barndomen och förändringar i inflammationsproteiner, tillsammans kunde bidra till sämre lungfunktion redan vid sex månaders ålder. Både tidig och aktuell exponering för luftföroreningar påverkade nivåer av urinmetaboliter hos barn och unga vuxna. Till exempel hade barn som exponerats för mer luftföroreningar en högre aktivitet vad gäller ämnen kopplade till koffeinomsättning. Dessutom visade resultaten att vissa ämnen i kroppen, vilka är viktiga för fettsyranedbrytningen, kunde påverka sambandet mellan luftföroreningar och lungfunktion.
Något som är viktigt med dessa resultat är att effekterna ses även i områden med relativt låga nivåer av luftföroreningar, som Stockholm. Det visar hur viktigt det är att minska nivåer av luftföroreningar ytterligare, även i städer med bättre luftkvalitet.
Vilken ytterligare forskning behövs inom området?
Fler studier med större grupper av deltagare behövs för att ännu bättre kunna förstå dessa samband. Dessutom behövs studier som undersöker hur våra gener spelar in samt studier som undersöker olika sätt att skydda människor, särskilt barn, mot de negativa effekterna av luftföroreningar. Den här avhandlingen visar grundläggande resultat utifrån vilka vi kan fortsätta att studera hur luftföroreningar påverkar hälsan på lång sikt, särskilt under viktiga perioder i livet.