IMM-avhandling: E-cigaretters påverkan på lungornas hälsa

Avhandlingen fokuserar på elektroniska (e)-cigaretters hälsoeffekter i  lungorna. Under de senaste årtiondena har e-cigaretter blivit allt mer populära, särskilt bland unga, som ett säkrare alternativ än traditionella cigaretter. Dock innehåller e-cigaretter flera olika potentiellt skadliga ämnen, inklusive nikotin. Syftet med avhandlingen var att förbättra vår förståelse för de kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekterna i luftvägar och i blod vid användning av e-cigaretter.

• Kan du berätta om några intressanta resultat? 

Vi undersökte hälsoeffekterna av e-cigaretter med hjälp av tvärsnittsdata från en svensk befolkningsbaserad födelsekohort (BAMSE). Våra resultat visade att personer som använde e-cigaretter oftare rapporterade andningssymptom, som slemmig hosta, jämfört med icke-användare. Dessutom hade de som använde både e-cigaretter och traditionella cigaretter en högre risk att uppleva andningssymptom kopplade till kronisk bronkit eller astma, jämfört med dem som inte använde några tobaksprodukter. Det är viktigt att notera att dessa observationer gjordes bland unga i åldrarna 22–25 år, som sannolikt inte hunnit använt e-cigaretter under en längre tid. Dessa fynd indikerar  att bruk av e-cigaretter kan ge upphov till ett betydande folkhälsoproblem, särskilt bland den yngre befolkningen. 

Vi genomförde även en klinisk studie där de långsiktiga lokala och systemiska effekterna av e-cigaretter relaterade hälsoeffekter i luftvägarna undersöktes bland e-cigarettanvändare, och jämfördes med cigarettrökare, dubbelanvändare av både e-cigaretter och traditionella cigaretter, samt friska icke-brukare av någon tobaksprodukt. Olika biomarkörer associerade med luftvägsinflammation och lungsjukdomar undersöktes också med hjälp av blod-, sputum- och salivprover. Våra resultat visade att e-cigarettanvändare uppvisade ökad luftvägskänslighet, liknande den som observeras hos individer med astma. Dessutom fann vi att de analyserade biomarkörerna för bland annat inflammation och oxidativ stress  var förhöjda hos både e-cigarettanvändare och dubbelanvändare jämfört med friska icke-rökare, både lokalt och systemiskt. Dessa resultat observerades hos personer som hade använt e-cigaretter i mindre än 3 år, vilket belyser den skadliga inverkan e-cigaretter har på lungorna. Slutligen undersökte vi effekterna av e-cigaretter på cellulär nivå med hjälp av två avancerade multicellulära lungmodeller utvecklade med mänskliga lungceller, representativa för de bronkiala och alveolära regionerna. Efter att ha utsatt dessa modeller för e-cigarettångor från två fruktaromatiserade e-vätskor, fann vi att effekterna av akutexponering varierade mellan olika delar av luftvägarna, sammansättningen av e-vätskor/ångor och närvaron/frånvaron av nikotin.

• Vilken vidare forskning behövs inom området? 

Ytterligare forskning behövs för att fördjupa kunskapen. Att genomföra studier med ett större antal individer skulle ge en mer omfattande förståelse för hur faktorer som typen av e-cigaretter, de kemiska sammansättningarna av e-vätskor, nikotininnehållet och användningsmönster påverkar luftvägarna. Dessutom krävs långsiktiga uppföljningsstudier för att avgöra om långvarig användning av e-cigaretter är associerat med nedsatt lungfunktion och bidrar till utvecklingen av allvarliga kroniska lungsjukdomar.