Hur immunförsvaret reagerar på vaccinering

Vaccin mot sjukdomar som smittkoppor, polio, difteri, mässlingen, röda hund och stelkramp hör till medicinska vetenskapens största framgångar, med många miljoner räddade liv. Men hur det egentligen går till i detalj när kroppen bildar immunsvar mot vaccin är ännu till stora delar okänt. Karin Loré vill med sin forskning ändra på det.

– Infektionssjukdomar som HIV/AIDS, malaria och tuberkulos skördar fortfarande miljoner liv varje år, säger hon. Det är tydligt att det behövs mer kunskap om vilka av immunförsvarets mekanismer som vi måste påverka och hur, för att sådana vaccin ska kunna utvecklas i framtiden.

Olika sorters adjuvans

Karin Lorés forskargrupp intresserar sig särskilt för olika sorters adjuvans, det vill säga ämnen som tillsätts vaccin för att förstärka immunreaktionen. Syftet med forskningen är både att analysera effektiviteten hos nyutvecklade adjuvans, och att förstå hur adjuvans interagerar med immunsystemet – något som fortfarande är till stor del okänt. Bättre adjuvans innebär också möjlighet att minska doserna, att inte behöva upprepa vaccinering lika ofta samt att nå bättre effekt hos personer med nedsatt immunförsvar.

En betydande del av Karin Lorés forskning berör de dendritiska cellerna, som har en nyckelroll i immunförsvarets reaktion på vaccinering, och som styr de celler som utgör immunologiskt minne.

– De dendritiska cellerna dirigerar immunförsvarets arbete, säger hon. Kan vi lära oss mer om hur de kan manipuleras med olika adjuvans så ökar möjligheterna att skapa effektiva vaccin.

Text: Anders Nilsson, först publicerad i skriften Från Cell till Samhälle 2015.