Hur fetmakirurgi påverkar graviditet, förlossning och barnets hälsa
Användandet av fetmakirurgi har ökat kraftigt de senaste decennierna. Martin Neovius forskar om hur effektiva dessa ingrepp är, vilka risker de är förknippade med samt hur kostnadseffektiva de är. En viktig del är att studera förändrade risker vid graviditet och förlossning efter fetmakirurgi.
Omkring var hundrade nybliven mamma i Sverige har genomgått gastric bypass eller annan fetmakirurgi. Andelen har ökat kraftigt under de senaste tio åren, både i Sverige och internationellt, vilket gör det angeläget att ta reda hur dessa ingrepp påverkar graviditet, förlossning och barnets hälsa.
– Kunskapsluckorna på området är stora, konstaterar Martin Neovius. Svår fetma ökar risken för komplikationer vid graviditet och förlossning. Vår forskning visar att viktnedgång genom fetmakirurgi innebär såväl minskade som ökade risker.
Neovius grupp har bland annat visat att fetmakirurgi dramatiskt minskar risken för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning samt onormalt hög födelsevikt, men att den å andra sidan ökar risken för att barnen föds för små och för tidigt.
Martin Neovius studerar också andra aspekter av fetmakirurgi – hur effektiv den är för olika grupper av patienter, vilka risker den medför samt hur den påverkar samhällets vårdkostnader.
– Ingreppen leder till stor och bestående viktnedgång och stora positiva effekter på bland annat diabetes och hjärtkärlsjukdom. För flertalet patienter förbättras livskvaliteten över åtminstone tio år. Men vi vet också att det finns en grupp som mår väldigt dåligt, på grund av medicinska komplikationer eller psykiska orsaker, säger Martin Neovius.
– Där är behovet av mer kunskap stort. I en studie som publiceras inom kort har vi undersökt självskadebeteende och självmord i denna patientgrupp jämfört med individer som behandlats icke-kirurgiskt för sin fetma, fortsätter han.
Om Martin Neovius
Professor i klinisk epidemiologi vid institutionen för medicin, Solna
Martin Neovius är född i Kristianstad 1976. Han har läst medicin i Lund och har civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Neovius disputerade vid KI 2005 och har därefter fortsatt att forska vid KI. Han blev docent 2010. Hans pågående forskning är finansierad av National Institutes of Health, NIH.
Inom ramen för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen 2009–2010 ansvarade Neovius för delen om registerbaserad hälsoekonomi. Martin Neovius utsågs den 1 mars 2017 till professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i ”From Cell to Society 2017".