Hallå där Maria Lindskog – neuroforskare som nyligen börjat vid NVS
Efter åtta år vid Karolinska Institutets institution för neurovetenskap har Maria Lindskog nyligen flyttat sin forskning om grundläggande mekanismer i hjärnan och depression till institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).
Tillbaka till sektionen för translationel Alzheimer neurobiologi
Vad forskar din grupp om?
– Övergripande studerar vi synapser (som är kopplingen mellan nervceller) och deras förmåga att förändras, detta för att förstå mekanismerna bakom beteenden och känslor. I vår pågående forskning undersöker vi vad som reglerar styrkan i synapser. Vi forskar om detta med utgångspunkt i psykiska sjukdomar och då främst depression. Länge trodde man att psykiska sjukdomar berodde på en kemisk obalans i hjärnan, men numera ligger fokus på att sjukdomarna orsakas av att synapserna inte fungerar som de ska.
Hur går ni tillväga?
– Med hjälp av olika djurmodeller som vi undersöker både vad gäller beteende och neurobiologi. Främst använder vi elektrofysiologi för att direkt kunna mäta synaptisk aktivitet. Det kan ge grundläggande kunskap om hur hjärnan fungerar och på så sätt leda oss närmare svaret på frågan om varför psykiska sjukdomar uppstår.
Hur kommer det sig att din forskargrupp har flyttat till NVS och sektionen för translationell Alzheimer neurobiologi?
– Jag trivdes jättebra vid min förra institution också, men det jag gillar vid NVS är att det finns en bredd inom forskningen. Vid NVS och vid sektionen vill jag bidra till den translationella miljön där grundforskning och klinisk forskning möts. Man kan tycka att steget mellan grundforsking i djurmodeller och klinisk forskning med människor är stort, men det finns mycket intressanta överlapp mellan min grupps forskning och sektionen i övrigt.
Kan du ge något exempel?
– Astrocyter, en slags cell i hjärnan som inte är en nervcell, är av gemensamt intresse. I dagsläget finns det inte särskilt mycket forskning om astrocyter men vi blir allt flera som undersöker dessa celler och rollen de spelar för att hjärnan ska fungera korrekt. Att intresset för astrocyter ökar beror delvis på att de verkar vara kopplade till många sjukdomar som drabbar den kognitiva förmågan, till exempel depression och Alzheimers sjukdom. Sedan finns det många fler kopplingar. Ett vanligt och tidigt symtom vid Alzheimers sjukdom är depression.
Vad hoppas du på framöver?
Vid NVS och sektionen har vi goda förutsättningar att ta oss an forskningsfrågor om hjärnans funktioner ur olika perspektiv. Det kan förhoppningsvis leda till att vi gemensamt kan lägga ett pussel som länkar ihop grundläggande mekanismer i hjärnan med hur vi bäst kan behandla och förebygga sjukdomar som drabbar den.
Vilka tre studier tycker du bäst speglar din forskning?
Dysfunctional astrocytic regulation of glutamate transmission in a rat model of depression