Globala orättvisor i hälsa leder till massdöd
[2008-08-28] Enligt en ny rapport av FNs världshälsoorganisation WHO orsakar de globala klyftorna i levnadsvillkor miljoner dödsfall i onödan. WHO föreslår nu ett åtgärdsprogram. En av forskarna bakom rapporten är Denny Vågerö, professor vid Centre for Health Equity Studies (CHESS) vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Om alla spädbarn i världen hade samma livschanser som de nyfödda på Island skulle vi ha 6,6 miljoner färre dödsfall varje år. Det finns inga biologiska skäl till varför detta skulle vara omöjligt. En flicka som föds i Lesotho i dag har fyrtio år kortare förväntad livslängd än en som föds i Japan. Orsakerna är historiska och sociala förhållanden. Dessa kan förändras.
I dag offentliggörs en omfattande rapport av WHO om de globala klyftorna i hälsa och vad som kan göras åt dem. Kommissionens slutsatser ställer krav på ett annat arbetssätt när det gäller hälsa, såväl globalt som nationellt. Kommissionen anser att de nuvarande skillnaderna i hälsa mellan olika regioner och länder är orättvisa, oetiska och ohållbara. I Europa ökar skillnaderna mellan väst och öst. Skillnaden i förväntad livslängd mellan svenska och ryska män uppgår till hela 20 år. Men även inom länder, eller till och med städer, kan skillnaderna vara enorma. Till exempel är skillnaden mellan vissa stadsdelar i Glasgow omkring 25 år. I rapporten konstateras vidare att ekonomiskt välstånd inte nödvändigtvis medför förbättringar av det allmänna hälsoläget.
Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms universitet och medlem i WHO Commission on Social determinants of Health:
- Klyftorna i hälsa ökar mellan världens länder, vilket är mycket oroväckande. Skillnaderna inom många länder ökar också. Världens länder har varit inriktade på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till de negativa konsekvenserna för hälsa och klimat. Vi måste omvärdera vår syn på utveckling, säger han.
Inför millennieskiftet enades världens ledare om ett mål som fastställer att dödligheten bland barn under fem år ska reduceras med två tredjedelar från år 1990 till år 2015. Men av de 68 länder som tillsammans svarar för 97 procent av världens barnadödlighet är endast 16 på väg att uppnå målet. I tolv av dessa länder, däribland Kenya, har till och med läget förvärrats. Kommissionen tror att med rätt politik kan skillnaderna i barnadödlighet minska till en tiondel av dagens skillnader inom en generation, till år 2040.
- Sverige får beröm av kommissionen för sina sociala skyddsnät. Dess invånare är bland dem som lever längst i världen. Men de sociala skillnaderna i hälsa ökar sedan två decennier tillbaka. De välutbildade har ökat sin livslängd medan förbättringen för män och kvinnor med enbart grundskola är marginell, säger Denny Vågerö.
Kommissionen ger tre huvudsakliga rekommendationer för hur de globala hälsoklyfterna kan minskas:
- Förbättrade levnadsvillkor, det vill säga de omständigheter under vilka människor föds, växer, lever, arbetar och åldras.
- Vidta åtgärder för att motverka den ojämna globala fördelningen av makt, pengar och resurser och reformera de strukturer - globala, nationella och lokala - som konserverar denna.
- Förbättrad förståelse för problemet, bland annat genom löpande bevakning av sjuklighet och dödlighet i alla länder. WHO behöver bli mer kompetent inom det området och global och nationell folkhälsopolitik måste bygga på evidens.