Global Lancet-studie om diabetes belyser växande epidemi

Förekomsten av diabetes har nästan fyrdubblats sedan 1980, och de totala kostnaderna för sjukdomen beräknas nu vara 825 miljarder internationella dollar per år. Det enligt den största studien någonsin av diabetesnivåer i världen, som publicerades i The Lancet i april. I studien ingår forskning från Karolinska Institutet – studier som dessutom föreslår en förklaring till ökningen genom att använda Sveriges utveckling som en modell för den globala diabetesepidemin.

Läs mer om studien i Lancet här: Worldwide trends in diabetes since 1980: a pooled analysis of 751 population-based studies with 4·4 million participants.

Studien – som har letts av forskare från Imperial College London, och involverade Harvard T.H. Chan School of Public Health, Världshälsoorganisationen och nästan 500 forskare över hela världen – bygger på data från 4,4 miljoner vuxna i majoriteten av världens länder. Forskargruppen har också skapat interaktiva kartor och annan ”visuell data” för varje land och hur de ligger till i jämförelse med varandra.

Diabetes innebär att en person är oförmögen att reglera nivåer av socker i blodet, och risken för hjärt-och njursjukdomar, synförlust, och amputationer ökar.

I studien jämfördes diabetesnivåer bland vuxna män och kvinnor från 1980 till 2014. Studien skiljde inte mellan typ ett och typ två diabetes, eftersom den informationen i många fall inte ingick i rådatan. Minst 85-90 procent av diabetesfallen är dock av typ två (livsstilsrelaterade).

Resultatet justerat efter åldersfaktorer

Resultaten har justerats för att ta hänsyn till att diabetes blir vanligare när en person åldrars, samt för att vissa länder har en äldre befolkning. Utifrån de preferenserna fann studien att diabetes bland män har mer än fördubblats under de senaste 35 åren (från 4,3 procent 1980 till 9 procent 2014). Diabetes bland kvinnor har ökat från 5 procent 1980 till 7,9 procent 2014. Denna ökning kan översättas till totalt 422 miljoner vuxna i världen med diabetes år 2014 – cirka fyra gånger flera än 1980 då samma siffra var 108 miljoner vuxna med sjukdomen.

Forskare vid NVS har bidragit med svensk data

Axel C. Carlsson och Holger Theobald – forskare vid sektionen för allmänmedicin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet – bidrog till studien med data om diabetes i Sverige.

"De globala resultaten om att förekomsten och utbredningen av diabetes i befolkningen ökar återspeglar resultaten från vår tidigare svenska forskning, men det finns skillnader i tidsperioden. I Sverige har den ökade förekomsten pågått i över 60 år, på grund av urbanisering, högre kaloriintag, tekniska framsteg och dess koppling till mindre fysisk aktivitet i vardagen, till exempel att ta bilen i stället för att promenera eller cykla. Globalt har diabetesförekomsten ökat mycket snabbare, och huvudförfattarna till Lancet-studien betonar främst kopplingen mellan diabetes och fetma som en förklaring till resultaten", säger Axel C. Carlsson.

Sveriges utveckling - möjlig modell för globala trender?

I en artikel publicerad 2014 i Diabetes Research and Clinical Practice, presenterar Axel C. Carlsson och professor Per Wändell nationella uppgifter om förekomst och utbredning av typ 2-diabetes i Sverige. I studien framhåller forskarna Sveriges utveckling – från ett av de fattigaste länderna i Europa i början av 1900-talet till ett av de mest utvecklade länderna i västvärlden i modern tid – som en möjlig modell för att förstå de globala trenderna för diabetesutveckling, som löper parallellt med urbanisering.

Se ytterligare information om studien "Gender differences and time trends in incidence and prevalence of type 2 diabetes in Sweden – A model explaining the diabetes epidemic worldwide today?" på tidskriftens webbplats samt i Läkartidningen.