Genetiska skillnader större mellan befolkningarna i norra Europa

[PRESSMEDDELANDE 2008-10-24] Forskare vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet visar i en genetisk kartläggning att befolkningarna i de nordiska länderna ligger genetiskt betydligt längre ifrån varandra än om man jämför länderna i centrala Europa. Särskilt mellan östra och västra Finland är den genetiska skillnaden mellan befolkningarna stor. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS One och har enligt forskarna betydelse för förståelsen av genetiska faktorer som orsak för sjukdomar.

Juha KereFoto: Jacob Forsell

 Det är exempelvis viktigt när man gör studier kring sjukdomar och behandlingar att man matchar gruppen man studerar med en likvärdig kontrollgrupp. Annars kan det bli så att vi övertolkar resultaten när vi i själva verket kanske bara mäter naturliga skillnader mellan olika delar av landet, säger professor Juha Kere vid Karolinska Institutet.

Populationsgenetiker har på senare år börjat använda ett nytt verktyg, den så kallade SNP-metoden (single nucleotide polymorphisms), i sina studier av befolkningar. Istället för att ta fasta på tiotalet markörer i jämförelserna kan man på detta sätt mäta hundratusentals DNA-sekvensvariationer i det mänskliga genomet. I den nu publicerade studien mättes cirka 250 000 sådana DNA-variationer. Forskarna jämförde på detta sätt skillnaderna mellan prov från Nordtyskland, Storbritannien, Sverige samt västra och östra Finland, cirka 1000 prover totalt.

Forskarna såg att tyska och brittiska befolkningar ligger genetiskt relativt nära varandra, ett fynd som även har konstaterats i tidigare studier. Skillnaden mellan svenskar och finnar är något större. Forskarna kunde också se att skillnaden mellan östra och västra Finland är avsevärd på en europeisk skala. Skillnaderna syns till och med länsvis i Finland.

 De längre genetiska avstånden i Norden har orsakats av skillnader i befolkningshistoria. De nordligaste regionerna i Europa bosattes senare än centrala Europa och befolkningen var i början och även senare betydligt mindre, säger Päivi Lahermo, forskningsledare vid Helsingfors universitet.

Publikation:

• Hämta illustrationer

För frågor, kontakta: