FyFa-forskare får anslag från Hjärnfonden och Novo Nordisk Foundation
Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa) Sophie Erhardt, Karima Chergui och Carl Sellgren beviljas anslag från Hjärnfonden. Gunnar Schulte tilldelas anslag från Novo Nordisk Foundation.
Professor Sophie Erhardts forskargrupp tilldelas Hjärnfondens anslag. Projekt: ”utveckling av enzymhämmare för behandling av schizofreni”.
Biträdande lektor Carl Sellgrens forskargrupp beviljas Hjärnfondens forskningsbidrag med stöd från Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet 2022. Projekt ”från risk till mekanism - multiomics analyser i en experimentell model”.
Lektor Karima Cherguis forskargrupp beviljas Hjärnfondens anslag. Projekt: "jonotropa glutamatreceptorer som behandlingsmål för svår depression".
Professor Gunnar Schultes forskargrupp tilldelas Novo Nordisk Foundation projektanslag 2022 på 3 år/1 Milj DKK per år. Projekt: ”frizzleds – from an impossible drug target to pathway selective Inhibition”.
Sophie, kan du berätta lite mer om projektet du ska driva?
– Vår forskning handlar om att ta reda på patofysiologin vid schizofreni. Vi har tidigare funnit att kynurensyra, en NMDA-receptorantagonist, är förhöjt i hjärnan hos patienter med psykossjukdomar samt att en låg-gradig inflammation är en bakomliggande orsak till detta. Vi har nu funnit det enzym som ansvarar för produktionen av KYNA då hjärnans immunsystem är aktiverat. Sedan 2016 har vi ett samarbete med SciLifeLab där vi arbetar för att ta fram nya läkemedel som blockerar det här enzymet. Vi har nu fått fram flera potentiella substanser och undersöker nu hur effektiva dessa är på̊ att minska produktionen av KYNA i våra biologiska modellsystem. Ett framgångsrikt drug discovery projekt, där vi får fram läkemedelskandidater som kan användas som behandling av psykos-tillstånd och kognitiva besvär relaterat till immunoaktivering, skulle innebära att vi fått fram en helt ny strategi för att behandla inte bara symtomen, utan även de bakomliggande mekanismer som orsakar schizofreni och andra psykossjukdomar.
Vilka är ni som genomför studien?
– Vår grupp i samarbete med Drug Discovery and Development Platform (DDD) på SciLifeLab.
Carl, berätta mer om projektet?
– I det aktuella projektet kommer vi att skapa humana modeller av hjärnans utveckling med celler från patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, ADHD, samt anorexia nervosa. Dessa sjukdomar har gemensamt att de oftast debuterar tidigt i livet, ger återkommande episoder, är relativt vanliga, och att det saknas botande behandling. Patienter och anhöriga drabbas hårt och dessa sjukdomar leder till en betydande del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och i världen. Vi kommer fokusera på likheter och skillnader mellan modellerna från de olika patientgrupperna och utföra en omfattande kartläggning om hur gener påverkar genuttryck och biologiska mekanismer. Vidare kommer vi studera hur olika läkemedel påverkar modellerna beroende på om cellerna kommer från en patient som vi vet har haft ett bra eller dåligt svar på detta läkemedel i kliniken. Sammantaget syftar projektet till att ge oss en förståelse av hur processer i fosterhjärnan kan ge upphov till olika psykiatriska syndrom senare i livet och varför en viss patient svarar på en behandling men inte en annan. Denna kunskap kan användas till att utveckla den psykiatriska diagnostiken samt att identifiera markörer för behandlingsrespons eller nya målstrukturer för botande behandling. Detta skapar förutsättningar för mer skräddarsydd behandling av psykiatriska sjukdomar.
Vilka är ni som genomför studien?
– Ida Nilsson, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. Robert Harris, Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Konstantin Khodosevic, Biotech Research and Innovation Center (BRIC), University of Copenhagen.
Karima, kan du berätta om projektet du ska driva?
– Nuvarande läkemedel som används för behandling av depression och svår depression är förknippade med allvarliga biverkningar eller tidsfördröjning och många patienter svarar inte på de traditionella behandlingarna. Vår forskning syftar till att identifiera de antidepressiva verkningsmekanismerna för ketamin och dess enantiomerer och de synaptiska förändringarna i det mesolimbiska systemet i en modell av depression. Vi fokuserar på specifika subenheter av AMPA- och NMDA-receptorer. Vårt forskningsmål är att föreslå nya behandlingsalternativ för män och kvinnor som lider av allvarlig depression, baserat på den snabba och varaktiga antidepressiva effekten av ketamin.
Vilka är ni som genomför studien?
– Vår forskargrupp: Olga Skiteva och Ning Yao.
Gunnar, kan du berätta mer om projektet du ska driva?
– Det här projektet är verkligen precis mitt i fokus för Schulte labbet. Vi vill hitta småmolekylära föreningar som påverkar en särskild grupp ytreceptorer som heter Frizzleds (FZD). Det finns tio olika FZD paraloger i människan. Än så länge finns det inga läkemedel – trots en enorm terapeutisk potential för behandling av olika former av fibros och även tumörsjukdomar. Vi använder oss av biofysikaliska analyser för att bättre förstå receptorfunktion och kombinerar detta med strukturbiologi och medicinsk kemi för att nå våra mål. Vårt arbete har lagd grunden för projektet där vi tillhandahåller nya biosensorer och biofysikaliska verktyg för att undersöka receptorfunktion. Projektet för samman strukturbiologiska undersökningar, funktionell analys av receptorer och läkemedlesscreening för att kunna påverka FZDs på ett subtypselektivt och även signalvägsselektivt sätt. Skräddarsydd design av substanser möjliggör att skapa bättre terapeutiska ansatser med lägre risk för oönskade bieffekter.
Vilka är ni som genomför studien?
– Vår forskargrupp, Schulte lab.