Forskningspolitiska propositionen i linje med KI:s strategi
En vecka före julafton presenterade regeringen den så kallade forskningspolitiska propositionen – det dokument som pekar ut forskningens inriktning och prioriteringar under de närmaste fyra åren. Propositionen ligger i linje med KI:s strategi, menar rektor Ole Petter Ottesen.
– Vi kan konstatera att pandemin satt ett tydligt avtryck i propositionen. Det är jämförelsevis stora satsningar på bland annat att bygga upp en bättre kunskap om beredskap inom hälsoområdet. Det är bra och ligger i linje med vår egen strategi, säger Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.
Vart fjärde år lägger regeringen fram en forsknings- och innovationsproposition på riksdagens bord. Den nu aktuella, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, presenterades den 17 december och spänner över åren 2021–2024. Enligt regeringen är utgångspunkten att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer och en framstående kunskapsnation.
– Det här är ett policydokument som anger riktning och avgör prioriteringar inom forskning och kunskapsutveckling. För ett forskningsintensivt universitet som Karolinska Institutet är den här propositionen oerhört viktig, säger Birgitta Henriques Normark, vicerektor för forskning vid KI.
Övergripande bild
Propositionen ger en övergripande bild av regeringens intentioner och innehåller förslag på förstärkningar av offentlig forskningsfinansiering på mellan 3,2 och 3,7 miljarder kronor per år – totalt en ökad satsning på 13,6 miljarder kronor fram till och med 2024. Exakt hur finansieringen kommer att fördelas mellan aktörer är omöjligt att svara på nu, främst för att en del av anslagen är medel som söks i konkurrens. Även om KI traditionellt hävdat sig väl när det gäller anslag av den karaktären, finns det alltid ett visst mått av osäkerhet här. Arbetet med att närmare analysera och bedöma propositionens effekter för KI pågår, det är ett omfattande dokument med många detaljer och dessutom finns en del ramar redan angivna i andra sammanhang, bland annat i höstens budgetbeslut och regleringsbrev.
– En preliminär bedömning är att KI:s anslag kan komma att stärkas om KI kan få ta del av de extra resurser som regeringen vill satsa på forskning och innovation. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte i dagsläget. Utifrån KI:s perspektiv finns det både positiva och mindre fördelaktiga inslag i propositionen, säger Birgitta Henriques Normark.
Utökade satsningar
Till det positiva hör generella och utökade satsningar på forskning inom medicin och beredskap inom hälsoområdet. Det kan ses som en direkt effekt av pandemin. Det handlar till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier och om medel för laborativt stöd i samband med framtida pandemier. Dessutom föreslår regeringen en del satsningar inom arbetet mot antibiotikaresistens, psykisk hälsa, äldrevård, primärvård och prevention.
Det som inte gynnar just KI:s forskningsverksamhet är förslag om att återgå till en modell för tilldelning av basresurser som innebär att det endast kommer att ske omfördelning av medel inom en grupp av lärosäten. Det har historiskt lett till att grupperna högskolor och de nya universiteten fått de procentuellt största ökningarna.
– För KI:s del är det viktigt att det finns omfattande medel för fri forskning, fördelade via Vetenskapsrådet. Här föreslås en del ökningar, bland annat på excellenscentra och på precisionsmedicin, vilket främjar strategiska forsknings- och utbildningsmiljöer och spjutspetsforskning. Detta är något vi gärna vill se mer av i framtiden, säger Ole Petter Ottersen.