Forskar om kväveoxids positiva hälsoeffekter

Vad forskar du om?

– Jag forskar om hur kväveoxid, NO, är kopplat till hälsa och sjukdom. Målet är att utröna vilken roll kväveoxid spelar vid hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och njursjukdom, och hur nitrat, som omvandlas till kväveoxid i kroppen, kan förebygga sjukdom. Kväveoxid har en rad viktiga funktioner i kroppen – så viktiga att upptäckter på detta område belönades med Nobelpriset 1998. Länge trodde man att nitrat endast är en inaktiv nedbrytningsprodukt av kväveoxid, men forskning har visat att nitrat kan ombildas tillbaka till kväveoxid i kroppen och därmed kan motverka kväveoxidbrist.

Hur forskar du om detta?

– Jag forskar dels experimentellt, för att förstå mekanismer och vad som händer på cell- och organnivå, dels kliniskt, framför allt om hälsoeffekter av nitratrik kost. Vi förbereder bland annat en stor randomiserad studie där vi ska undersöka om nitrattillskott förbättrar hälsan för kvinnor med havandeskapsförgiftning, preeklampsi.

– Vi har tidigare visat att havandeskapsförgiftning är förknippat med minskade nivåer av kväveoxid. Till skillnad från exempelvis konventionella blodtrycksmediciner kan nitratrik kost ges till gravida utan kända risker för fostrets hälsa. Om nitrattillskott skulle visa goda effekter mot havandeskapsförgiftning så skulle det därför fylla en viktig lucka.

– Vi har också visat att dialyspatienter drabbas av underskott på nitrat och kväveoxid, vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de löper en kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. I en ny studie kommer vi därför att ge dialyspatienter nitrattillkott och följa deras hälsoutveckling.”

Vad hoppas du på lång sikt?

– Jag hoppas att vi dels ska få bättre förståelse för hur kväveoxid produceras och signalerar i kroppen, dels kan lägga grunden för nya preventiva eller behandlande strategier som kan återställa kväveoxidbalansen vid olika sjukdomar.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”