Skip to main content
Publicerad: 2020-06-25 08:49 | Uppdaterad: 2020-06-25 14:54

Förändrade förutsättningar för forskning till följd av covid-19

Foto: Erik Cronberg.

Forskningens förutsättningar har förändrats drastiskt till följd av covid-19-pandemin. Det finns två olika sidor av den nya tiden i spåren av coronaviruset. Medan covid-19-relaterad forskning ökar rekordartat och anslagen strömmat in från såväl donatorer, forskningsråd och EU, så har annan forskning minskat eller helt lagts på is. Särskilt svår är situationen för övrig klinisk forskning.

Det har tagits många initiativ till forskningsprojekt som syftar till diagnostik, behandling och vaccin relaterat till covid-19. Kliniska prover samlas till exempel in och en biobank har upprättats för covid-19-prover med hjälp av externa anslag. Inventeringar har gjorts av covid-19-projekt som vägleder starka donatorer om var pengarna behövs. Det är många samarbeten som har uppstått i kampen mot coronaviruset.

Men samtidigt pågår en annan kamp och den handlar om annan medicinsk forskning.

Det konstaterar Birgitta Henriques Normark, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet. Hon leder kommittén för forskning vid universitetet och ser dagligen hur KI:s forskare och deras projekt påverkas.

– Forskningen fortsätter, men det går långsammare och vissa kliniska projekt har helt stannat upp. Det är en väldigt tuff situation för många både inom grundforskning och klinisk forskning, säger Birgitta Henriques Normark.

Forskningsstudier på paus

Orsakerna är flera. Medarbetare med kombinationsanställning har gått över till tjänstgöring inom hälso- och sjukvården, och forskningstid till kliniker beviljas sparsamt i rådande läge.

Birgitta Henriques Normark, foto: Gustav Mårtensson

– Pågående kliniska forskningsstudier bedöms individuellt, vissa är helt pausade, till exempel de som innehåller mer riskfylld behandling, och sådana som kräver extra besök, extra provtagningar och intervjustudier, och kliniska studier med datainsamling senareläggs, säger Birgitta Henriques Normark.

I pandemins spår är en annan konsekvens att det är svårt att rekrytera patienter över 70 år, vilket leder till att vissa projekt försenas av det skälet.

Etikprövning för covid-19 ges förtur – vilket är bra och en viktig förutsättning för att kunna genomföra forskning. Men nya kliniska forskningsprojekt med en annan inriktning startas inte alls.

Vissa institutioner har ökad aktivitet på grund av nystartade covid-19 projekt, medan andra institutioner bedriver betydligt mindre forskning. När många forskare arbetar hemifrån, som resten av samhället, leder det till mindre arbete i labbet. Det går långsammare helt enkelt och vissa experiment utförs inte. Även djurforskningen går på sparlåga, eller senareläggs.

– Vi ser även att våra core-faciliteter som håller öppet utnyttjas i mindre grad, vilket ger lägre intäkter, säger Birgitta Henriques Normark.

Stor oro för framtida finansiering

De negativa konsekvenserna för KI:s forskning är flera och det råder en stor oro för forskningen på lång sikt och inte minst för framtida finansiering.

– När forskning försenas påverkas användandet av anslag, det blir mindre inkomster till institutionerna där forskningsaktiviteterna sjunker. Det finns också oro för att beviljade medel ska frysa inne när de inte kan användas. Även nyrekryteringar och visstidsanställningar påverkas, säger hon.

Det finns också en oro för att meriteringstjänster med visstidsanställning inte kan förlängas vilket påverkar yngre forskares framtida möjligheter. Signalerna om att privata finansiärer blir tvungna att minska sitt bidrag till medicinsk forskning framöver på grund av minskade aktieutdelningar är också en stor oro.

Det finns med andra ord många viktiga utmaningar för den medicinska forskningen framöver konstaterar Birgitta Henriques Normark. I spåren av pandemin kommer såväl KI:s ledning som alla medarbetare att få brottas med dessa frågor.

– Vi måste se till att vi på bästa sätt klarar oss igenom den här akuta situationen och se hur vi kan stödja forskningen långsiktigt. Kommunikation kommer att vara en viktig del i arbetet och att KI har en nära dialog med anslagsgivare och departement.