Fler av årets Nobelpris har KI-kopplingar
Även årets Nobelpris i kemi har mycket starka kopplingar till livsvetenskaper och KI. Så kallad superupplösning har revolutionerat ljusmikroskopin och gett forskarna nya verktyg för att studera händelser på molekylnivå i levande celler.
Redan på 1800-talet räknades den teoretiska gränsen för ljusmikroskopi ut: ungefär 0,2 mikrometer. Högre upplösning än så skulle aldrig bli möjlig. Men det senaste decenniet har denna gräns elegant kringgåtts med hjälp av laserljus och fluorescerande markörer. Det har gett biologer möjlighet att studera processer i levande celler i mycket högre upplösning än tidigare. För dessa innovationer belönas Stefan Hell, Eric Betzig och W.E. Moerner med Nobelpriset i kemi 2014.
Sveriges centrum för superupplösningsmikroskopi är ALM, Advanced Light Microscopy, vid SciLifeLab i Solna. ALM är en nationell forskningsinfrastruktur, öppen för forskare från hela landet.
– Superupplösningen ger oss nya möjligheter att förstå molekylära mekanismer. Vi ser inte bara att ett protein är närvarande, utan precis var på cellen det sitter och hur det rör sig, förklarar ALM:s föreståndare Hjalmar Brismar. Hans forskargrupp på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet arbetar med tekniken.
Snabbast att ta till sig de nya verktygen har neurovetenskapen och mikrobiologin varit.
Text: Anders Nilsson