EU-satsning på ny form av strokebehandling
En helt ny strokebehandling. Det är målet med COUNTERSTROKE, ett EU-finansierat samarbete lett av forskare vid Karolinska Institutet, som nu startar.
Stroke och liknande sjukdomstillstånd som uppkommer på grund av minskad syretillförsel i hjärnan är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa. Var tredje strokeincident leder till permanenta skador men även invaliditet av varierande grad är en vanlig påföljd vid stroke.
Konsortiet COUNTERSTROKE är sammansatt av sex europeiska forskningsinstitutioner och företag och presenterar ett projekt baserat på ett EU-anslag om sex miljoner euro som inleds idag för att utveckla en helt ny behandling inom strokefältet. Projektet ingår i EU:s sjunde ramprogram (FP7 Health) och innebär en utveckling av molekyler riktat mot det inflammatoriska proteinet HMGB1.
– Den huvudsakliga framgångsfaktorn för detta spännande projekt är den laguppställning av specialister vi satt samman. Vi har expertis inom den grundläggande biologin hos HMGB1 och dess roll vid stroke. Därutöver ingår partners inom industrin som kan driva läkemedelsutveckling samt läkare med fokus på att förbättra strokevården för patienterna, säger Helena Erlandsson-Harris, koordinator för COUNTERSTROKE och verksam som forskare vid Centrum för molekylär medicin (CMM) och institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.
Under de femton år som man forskat på HMGB1 har det blivit tydligt att HMGB1 spelar en viktig roll inom flertalet inflammatoriska tillstånd, däribland stroke, och att blockera HMGB1-proteinet kan mildra sjukdomssymptomen. Projektet COUNTERSTROKE har därför en potential att leda till förbättringar inte bara för strokepatienter utan även för patienter med andra sjukdomar, både kroniska, som reumatism, och akuta tillstånd, som blodförgiftning. Projektets syfte är att utveckla specifika Affibody®-molekyler som kan blockera HMGB1 vid behandling av stroke.
Affibody®-molekyler är en ny klass av biologiska läkemedel som liknar antikroppar i hur de selekterar och binder till sitt målprotein men med fördelen att de är väsentligt mindre till storleken och saknar förmågan att aktivera kroppens immunsystem som antikroppar normalt gör. Dessa molekyler utgör på så vis en helt ny behandlingsmöjlighet för strokepatienter. Blockeringen av HMGB1 har dessutom potentialen att förlänga behandlingsfönstret efter en stroke. I dagsläget löper hjärnan risk för bestående skador på grund av den minskade syretillförseln om stroke inte behandlas inom fyra timmar.