EU-satsning på forskning om levande cancerceller i tid och rum
Ny forskningsteknik har gjort det möjligt att titta på levande celler i mikroskop och samtidigt samla information som kan användas till att göra matematiska modeller av cellernas beteende – så kallad systemmikroskopi. Forskare vid Centrum för Biovetenskaper, Karolinska Institutet, ska nu samordna en tvärvetenskaplig satsning för att utveckla området, något som man hoppas ska revolutionera framtida biomedicinsk forskning. Projektet är det ena av två nya EU-finansierade internationella forskningsnätverk som får sin bas vid centret.
De aktuella projekten – Systems Microscopy Network of Excellence (NoE) samt Systems Biology of Colorectal Cancer (SYSCOL) – finansieras genom EU:s sjunde ramprogram med 12 miljoner euro vardera under fem år. Båda projekten har fokus på cancerforskning och utnyttjar de toppmoderna forskningstekniska facilteter som byggts upp vid Centrum för Biovetenskaper.
Systems Microscopy NoE samlar sextiotalet forskare från sju europeiska universitet och ett företag. Tanken är att man genom ett nära samarbete mellan biologer, medicinare och matematiker ska skapa matematiska modeller av biologiska förlopp i tid och rum, och sedan testa dessa modeller experimentellt. De idag dominerande forskningsmetoderna inom livsvetenskaperna, såsom genomik och proteomik, ger ögonblicksbilder av de biologiska omständigheter som råder vid ett givet provtagningstillfälle. Biologiska förlopp (skeenden) är dock resultaten av mer än ett ögonblick och det är detta som forskarna nu kan fånga.
– Den nya tekniken finns där, men måste utvecklas och framförallt användas. Då vi försöker förstå hur till exempel en cancercell kan frigöra sig, röra sig bort ifrån modertumören och etablera nya tumörbildningar, metastasera, måste vi göra oss en bild av hela förloppet, säger Staffan Strömblad, professor i klinisk molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och koordinator för Systems Microscopy.
SYSCOL är inriktat på tjock- och ändtarmscancer, en av de vanligaste cancerformerna bland både män och kvinnor, och som nu dessutom ökar dramatiskt på många håll i världen. Utmaningen för forskarna är nu att identifiera gener som orsakar tumörbildning samt de regulatoriska element som styr uttrycket av dessa gener, för att med denna information kunna identifiera riskgrupper för tjock- och ändtarmscancer. I SYSCOL deltar forskare från nio europeiska och ett amerikanskt universitet samt ett företag.
Projektet koordineras av professor Jussi Taipale, expert på molekylära mekanismer bakom cancerutveckling. Forskarna kommer bland annat att utnyttja den senaste tekniken för storskaliga biologiska analyser av hela genomet, och för sekvensbestämning av DNA. En ultramodern enhet för denna typ av analyser har nyligen öppnat vid Centrum för Biovetenskaper. En central del av projektet bygger på samarbete med forskargrupper inom datavetenskap för att möjliggöra ny, avancerad och systembiologisk analys av de stora datamängder som genereras.
Centrum för Biovetenskaper grundfinansieras av Stockholms läns landsting men tillhör organisatoriskt Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Forskningsprojekten bedrivs med anslag som söks i konkurrens från EU, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning.
– Vi har samlat en kritisk massa av ledande forskare inom området biologiska processer och canceruppkomst. Att vi fått ansvaret att koordinera de här två EU-projekten ser jag som ett kvalitetskvitto. Det ger också Karolinska Institutet en unik chans att vara med och forma nya forskningsområden med stor betydelse för framtida cancerbehandling, säger Rune Toftgård, chef för Centrum för Biovetenskaper.