En kvarts miljard till forskning om diabeteskomplikationer
I konkurrens med tiotalet andra europeiska konsortier har Karolinska Institutet med samarbetsparter fått ett forskningsanslag på cirka en kvarts miljard kronor. Pengarna, som kommer från EU och läkemedelsindustrin, ska användas till att flytta fram positionerna i kampen mot diabetessjukdomarnas komplikationer.
I det vinnande konsortiet, SUMMIT, ingår förutom Lunds Universitet också Karolinska Institutet, Sahlgrenska Akademin, tolv andra europeiska universitet eller institut och en handfull läkemedelsindustrier. Projektet koordineras av Lunds Universitets Diabetescenter.
IMI och SUMMIT, där akademin och industrin går samman i konsortier, är ett nytt sätt att organisera det internationella forskningsarbetet för att ytterligare effektivisera processen.
- Med detta stora forskningsanslag får vi en reell möjlighet att kartlägga mekanismerna bakom diabeteskomplikationer. De nya kunskaperna blir den plattform vi behöver för att utveckla nya sätt att förebygga och behandla följdsjukdomarna, säger Leif Groop.
SUMMIT (Surrogate markers for vascular Micro- and Macrovascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools) är en del i en gemensam satsning som EU och läkemedelsindustrin gör under namnet IMI (Innovative Medicines Initiative). IMI omfattar flera olika sjukdomsområden där de diabetiska följdsjukdomarna är ett.
- Diabeteskomplikationer orsakar mycket stort personligt lidande för den enskilde och mycket stora kostnader för samhället. Därför är detta en väl motiverad satsning, säger Leif Groop, professor i diabetes vid Lunds Universitets Diabetescenter och koordinator för SUMMIT.
Merparten av alla diabetiker drabbas av komplikationer. De stora blodkärlen blir aterosklerotiska och risken för hjärt- kärlsjukdomar är två till tre högre jämfört med icke-diabetiker. Också de små blodkärlen i njurar och ögon skadas. Efter tio år med sjukdomen har 70 procent av patienterna någon form av njur- eller ögonkomplikationer.
- Vi vet att det höga blodsockret ökar risken. Men vi vet inte varför 10-15 procent av patienterna drabbas trots att de har bra blodsockerkontroll och ungefär lika många med dålig kontroll klarar sig undan komplikationer, säger Leif Groop och tillägger att en av målsättningarna för SUMMIT är att ta reda på vad det är som skiljer patienterna åt, att identifiera risk- och skyddsfaktorer.
Anhopningen av komplikationer i vissa familjer talar för en genetisk bakgrund.
- Den kartläggning vi ska genomföra av genvarianter som ökar respektive minskar risken för komplikationer kommer att blottlägga grundläggande mekanismer vilket är en förutsättning för att vi bättre ska förstå vad som händer, konstaterar Leif Groop.
Till sitt förfogande har SUMMIT biobanker med sparade prover från fler än 65 000 diabetespatienter.
En annan betydelsefull del av SUMMIT är att utveckla nya tekniker som gör det möjligt att i detalj följa utvecklingen av komplikationer hos levande patienter. Det gäller exempelvis uppbyggnaden av de aterosklerotiska plack i blodkärlen som orsakar hjärtinfarkter och stroke. Det gäller även metoder som tidigt kan spåra diabetiska skador i ögats fina blodkärl och njurar.
Det finns sedan länge olika djurmodeller för diabetes. Djuren insjuknar i former som liknar människans typ 1 och typ 2 diabetes men en svaghet med modellerna är att djuren inte får komplikationer på samma sätt som människor. Därför är en annan viktig punkt på SUMMIT:s agenda att ta fram nya modeller där de diabetiska följdsjukdomarna kan studeras.