Dentmed i medierna 2024

Publicerad 2024-04-13

Larmet – tandläkare söver barn i onödan.

I Stockholm pågår det just nu en debatt om den specialiserade barntandvården som sedan 2010 varit ett vårdval i regionen. I ett reportage i mitt i Stockholm kommenteras den aktuella situationen av ordföranden för Tandvårdsberedningen, Karin Fälldin (C). Detta besvaras av Georgios Tsilingaridis.

”Det har startats utredningar till varför den privata allmäntandvården remitterar mer och om narkostandvården i regionen.”
Mycket bra! Säger Georgios Tsilingaridis.

”Att avgöra om det sövs för mycket är svårt” säger Karin Fälldin.
GT: Håller med men detta måste man titta då narkoserna ökat dramatiskt utan någon bra förklaring mer än att tillgängligheten för narkoserna har ökat.

KF: ”Det är tandläkaren och narkosläkaren som bedömer om ett barn behöver narkos.”
GT: Det är fel. Det är enbart tandläkaren som bedömer om patienten är i behov av narkos för att klara sin tandbehandling. Narkosläkaren gör den medicinska riskbedömningen.

KF: ”Det är svårt att granska tandvårdsrädsla”. 
GT: Som specialist så har man i sin utbildning (speciellt inom specialiteten pedodonti utbildning i att just granska och bedöma tandvårdsrädsla). Dessutom är det specialisten roll att bedöma vilken åtgärd som är bäst för patienten och där har vi flera åtgärder för att behandla barn och unga med tandvårdsrädsla eller behandlingssvårigheter. Att söva är oftast det sista alternativet.

KF: ”Ersättningen till allmäntandvården för barntandvård är för låg”. 
GT: Helt korrekt! Men de höjningar som gjorts är inte tillräckliga.

Fakta:

År 2007 utfärdades cirka 8 200 remisser för specialisttandvård avseende barn och ungdomar. År 2016 utfärdades det cirka 14 000 remisser och 2022 utfärdades det cirka 25 000 remisser. Det siffrorna tydligt visar är att den privata allmäntandvården idag remitterar nästan 10% i förhållande till antalet listade barn jämfört med Folktandvårdens 2,5%. Detta mönster sågs redan 2014 när en utredning gjordes på remissflödet till den specialiserade barntandvården i Region Stockholm. Detta beror sannolikt till en stor del på att ersättningen för barn till allmäntandvården är för låg och benägenheten att remittera blir då högre oavsett om patienten kan klaras av på allmäntandvården eller ej.

På samma sätt har vi sett antalet narkoser har ökat från cirka 600 år 2011 till cirka 2400 år 2022.

Vad har hänt då 14 år efter att man införde vårdvalet specialiserad barntandvård?

Vilka har konsekvenserna blivit?

• Kraftig ökning av antalet remisser med en kraftig kostnadsökning som följd.
• Allmäntandvård bedrivs på specialisttandvård.
• Barnkompetensen bland allmäntandläkare utarmas.
• Kraftig ökning av antalet narkoser. Befogat?

Vad ska man göra?

• Öka tandvårdsersättningen för barn till allmäntandvården.
• Utred varför remisserna ökar och varför fler barn sövs. 
• Samordna narkosresurserna till regionens barn och ta fram riktlinjer.
• Inför pedodontivisningar igen för att öka barnkompetensen i allmäntandvården.
• Öka statusen för de som arbetar med barn. 

Publicerad 2024-04-03

Orala manifestationer av systemiska sjukdomar, effekterna av granulomatösa sjukdomar och olika typer av anemi.

Karin Garming Legert har deltagit i en nordisk redaktion som under 1,5 år har gjort en rad vetenskapliga artiklar. Del 1 handlar om effekterna av granulomatösa sjukdomar och olika typer av anemi.

Orala manifestationer av systemiska störningar är tecken och symptom på en sjukdom eller ett tillstånd som förekommer någon annan stans i kroppen. Noggrann undersökning av munhålan kan avslöja kliniska fynd som tyder på underliggande sjukdom och möjliggör tidig diagnos och behandling av både sjukdomarna och de orala symtomen. Det är därför viktigt att allmäntandläkare är medvetna om sambandet mellan munhåla och generell hälsa.

Publicerad 2024-04-04

Orala manifestationer av systemiska sjukdomar - behandlingsrelaterade biverkningar och sjukdomar samt virusinfektioner

Karin Garming Legert har deltagit i en nordisk redaktion som under 1,5 år har gjort en rad vetenskapliga artiklar. Del 2 handlar om behandlingsrelaterade biverkningar och sjukdomar samt virusinfektioner.

Behandlings- och läkemedelsrelaterade biverkningar kan påverka munhålans vävnader och funktion och uppstå vid både godartade och maligna tillstånd. Patienter med immunsuppressiv behandling är predisponerade för sjukdomar och infektioner eftersom immunsystemet spelar en specialicerad roll i värdförsvaret. Tandläkare är vanligtvis de första att identifiera orala manifestationer av systemiska sjukdomar och tillstånd, det är därför viktigt att allmäntandläkaren känner igen orala manifestationer för en tidig diagnos och behandling.

Publicerad 2024-02-08

Restnoterad antibiotika

Bodil Lund och Margareta Hultin har tillsammans med kollegor från Region Stockholm skrivit om restnoterad antibiotika. Varför, vad görs och hur ska tandläkare agera?

Tillgången till antibiotika är i dag begränsad. Antalet restnoterade läkemedsförpackningar är på en nivå där det påverkar den kliniska vardagen för många tandläkare. Förskrivare behöver hålla sig uppdaterad om läget. I denna artikel beskrivs var information finns och hur tandläkare ska agera.

Publicerad 2023-05-02 (digitalt)

Så utbildas den digitala tandläkaren

Nikolaos Christidis och Nikita Maluenda medverkar i Tandläkartidningen och presenterat hur vi på KI jobbar med digitalisering. 

Slipning i simulatorer. Skanning för digitala avtryck, som skickas direkt till fräsmaskinen. Digital röntgendiagnostik i framkant. Ökad medvetenhet om risker för hackerattacker. Det är några av de digitala inslagen i svenska tandläkarutbildningar.