Debatt om hur yngre läkare kan påverka politiska beslut inom hälso- och sjukvården

Institutionen för folkhälsovetenskap var en av arrangörerna till en paneldebatt om yngre läkares möjligheter att påverka politiska beslut inom hälso- och sjukvården. Under debatten deltog läkarstudenter från KI och fick möjlighet att ställa frågor till en panel av landstingspolitiker, forskare och företrädare för sjukvårdsförvaltningen och läkarförbundet.

Panelen modererades av två nyutexaminerade läkare som tillsammans med publiken ställde frågor kring beslutsprocesser inom sjukvården och hur man som student samt ung läkare bäst kan förmedla sina erfarenheter och idéer för att påverka beslutsfattare. Evenemanget var ett frivilligt moment av läkarprogrammet och arrangerades tillsammans med Läkarsällskapets kandidat- och under underläkarförening.

Debatten uppstod ur den diskussion som har pågått sedan hösten 2017 mellan läkarsällskapets kandidat- och under underläkarförening, lärare på kursen ”Hälsa i samhälle och miljö” (T11) och Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) om hur socialmedicin, folkhälsa och global hälsa kan förstärkas på läkarprogrammet. Eftersom en återkommande fråga har varit behovet av större kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, finansiering och styrning blev det huvudfokus för denna första debatt.

Det diskuteras redan nu möjligheten att göra den här typen av paneldebatt till ett stående inslag under utbildningen. I samarbete med andra institutioner på KI fortsätter nu utvecklingsarbetet vid institutionen för folkhälsovetenskap (PHS) och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) med sikte på det kommande sexåriga läkarprogrammet.

– Vi upplever att det finns ett stort och växande intresse för dessa frågor bland studenter och yngre läkare, som ofta känner sig vilsna i den komplexa organisation där de ska översätta sina medicinska kunskaper till kliniska praktik, säger Knut Lönnroth, professor i socialmedicin på Karolinska Institutet, överläkare på CES, samt ansvarig för de socialmedicinska inslagen på läkarprogrammet.

Knut Lönnroth menar att i en alltmer globaliserad värld där sjukdomspanoramat som hälso- och sjukvårdens utmaningar blir mer och mer gemensamma, behöver de lokala processerna även kopplas till de globala.

– FN:s mål för hållbar utveckling är en utmärkt plattform för detta, inte bara för att undervisa om global hälsa utan även som ramverk för undervisning om kopplingarna mellan hälsa, samhälle och miljö i Sverige, avslutar Knut Lönnroth.

Mer om debatten den 4 september:

Läkarsällskapets kandidat- och under underläkarförening sände debatten live. Läkartidningen var även på plats och rapporterade den debatten.