Därför väljer lärare att stanna inom yrket

Bristen på lärare är stor i Sverige och uppskattningar visar att det kan komma att saknas över 10 000 behöriga lärare år 2031. Det beror både på att det utbildas för få och att många väljer att sluta efter bara några år inom yrket. En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och Högskolan i Gävle har undersökt varför vissa väljer att fortsätta som lärare.

– Det har varit väldigt stort fokus på de negativa aspekterna och vad det är som får lärare att lämna yrket. Vi vill i stället lyfta friskfaktorer, det vill säga vad det är som gör att man stannar kvar, säger Jeffrey Casely-Hayford, doktorand vid IMM.

Förbättras det forskarna kallar kvarvaro så kan man åtgärda både den nutida och framtida lärarbristen, menar Jeffrey Casely-Hayford. En av orsakerna till lärarbristen är att många som påbörjar en lärarutbildning inte går klart eller slutar de fem första åren inom yrket.

– Man kan likna det vid en hink med ett hål i botten. Det är smartare att laga hålet än att bara fylla på mer vatten. Det är den ingången vi har i vår forskning kring lärarbristen, säger Jeffrey Casely-Hayford.

I studien svarade 5903 lärare i grundskolan i 25 kommuner på en enkät med frågor om deras hälsa och situation på jobbet. Den främsta orsaken till att deltagarna ville stanna i yrket var deras upplevda hälsotillstånd, alltså hur de mådde på jobbet.

­­­­– Lärare som tycker att de har en god arbetshälsa är villiga att stanna kvar i yrket. Vi tolkar det som ett tecken på att det är viktigt att jobba med en hälsofrämjande arbetsmiljö. Det vi också kunnat se i en annan studie var att en hög andel av dem som lämnat läraryrket kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön förbättras, säger Jeffrey Casely-Hayford.

Andra viktiga faktorer var att lärarna kunde få kollegialt stöd, men även möjligheten att styra över och organisera sin egen undervisning, och att de känner att de har ett visst inflytande på sin arbetsplats. Forskarna noterar dessutom att lärarnas arbetsmiljö ändrats över tid och att yrket blivit mer och mer styrt av ansvar för dokumentation. Det här gör att lärarna känner att de spenderar mindre tid inom kärnuppdraget: undervisningen.

– Skolledningarna måste ta arbetshälsan på allvar. Det är oerhört viktigt för att lärarna ska få ett hållbart arbetsliv och för att de ska stanna kvar inom yrket, säger Lydia Kwak, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Frågor om lön togs inte upp i enkäten som ligger till grund för studien.

– Högre lön kan bidra till att lärarna känner sig mer uppskattade, men inte motverka sjukskrivningar, säger Jeffrey Casely-Hayford.

Forskningen har utförts av Högskolan i Gävle och Karolinska institutet, och finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).